Tång har en undanskymd plats i svensk matlagning, trots att det är en hållbar råvara med bra näringsinnehåll. Kanske kan mjölksyrning få fler att testa tång i köket? I forskningsförsök får fermenterad tång högre betyg än torkad och färsk tång.

I andra delar av världen är tång av tradition en viktig råvara, och även om intresset i Sverige först nu börjar vakna så finns det gott om forskning inom området alger och tång, en både nyttig och klimatsmart råvara.

– Tång skulle kunna bidra med att rena Östersjön och andra hav, eftersom den använder koldioxid som finns i havsvattnet. Den tar även upp kväve och fosfor och behöver därför ingen gödning eller vattning för den delen, säger Eva Nordberg Karlsson, professor i bioteknik vid LTH, Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Hon leder en forskargrupp vid Lunds universitet som har gjort försök för att få fram en mer lättillgänglig tångprodukt, med lite mindre fiskliknande smak. I en studie har forskarna fermenterat tången i en lag med mjölksyrebakterier och fått fram en mildare produkt. När produkten har testats av en panel har den fått högre betyg jämfört med torkad eller färsk tång och fermenteringen har också visat sig minska mängden tungmetaller som kadmium och bly. Framför allt var det tång blandad med baobab, en afrikansk frukt, som fick bra betyg av testarna.

– Om allt går enligt planen kommer man att kunna köpa tång-baobab-spread i butikerna om några år, säger Eva Nordberg Karlsson. 

Tång innehåller protein, omättat fett, fibrer, antioxidanter, vitaminer och mineraler. Mest protein har de röda algerna, följt av gröna och bruna. I andra projekt försöker forskare utvinna algprotein, som ett alternativ till sojaprotein. Den tång som skördas i Sverige i dag är bland annat sockertång, fingertång, rörhinna och havssallat.