Stockholm och Göteborg har små centrum med hög täthet, omgivna av stora områden med mycket låg täthet. I London och Amsterdam däremot har större andel av städerna hög täthet – områden där man kan bo urbant, även utanför innerstaden. Dessa faktorer påverkar integration, lokal handel och hållbarhet.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
När du befinner dig i en stad har du ofta en känsla av hur centralt ditt läge är – och det beror på många fler faktorer än avståndet till stadens geografiska mittpunkt. Denna centralitet går att mäta utifrån hur platsen är utformad, men framförallt utifrån hur den förhåller sig till omgivande platser och stadsdelar.
En forskargrupp från Chalmers har undersökt hur stadens täthet och tillgänglighet påverkar hur vi använder staden till vardags.
– De svenska städerna är väldigt lika varandra i sin uppbyggnad, trots att de är så olika stora. De är däremot väldigt olika London och Amsterdam, säger Lars Marcus, professor i stadsbyggnad, i ett
pressmeddelande.
Svenska städerna har ofta små centrum med hög täthet, omgivna av stora områden med mycket låg täthet. Detta påverkar hur städerna fungerar – få människor kan bo urbant med stort utbud av kommunal och privat service runt hörnet. Den svenska utformningen av städer är problematisk både när det gäller integration och hållbarhet, menar forskarna.
– Den gör det längre till andra människor och naturliga mötesplatser där olika befolkningsgrupper möts. Den påverkar också vilka transportval vi gör – det är ofta enklare att välja bilen än att gå eller cykla när staden är gles, säger Meta Berghauser Pont, universitetslektor i stadsbyggnad vid Chalmers.