Få drabbade av skogsbranden i Västmanland 2014 upplevde förluster på ett personligt plan, visar en studie. En viktig slutsats är att samhällen måste vara bättre förberedda på brand i framtiden.

Hur påverkades de drabbade av skogsbranden i Västmanland 2014? Det har Rolf Lidskog, professor i sociologi, och hans kollegor från Örebro universitet sökt svar på genom intervjuer och enkätundersökning till markägare, boende, hyresgäster och andra personer som drabbats (960 personer). Och resultaten är överraskande.

– Många drabbades hårt av branden, men vad som vi inte förväntade oss var att hela 30 procent svarade att de inte har upplevt förluster på ett personlig plan, säger Rolf Lidskog.

”Branden var unik 2014 men i dag är det är det svårt att hitta ursäkter för att vara oförberedd på skogsbränder.”

Det som de drabbade personerna saknar mest är möjligheterna att plocka svamp, fiska, jaga och plocka bär (18%), följt av närheten till naturupplevelser (15%).

– En del uppgav även att de tyckte att skogen var hemsk att se på efter branden och att de var oroliga för nya bränder. Men endast sex procent (ett femtiotal personer) uppgav att de hade upplevt stora förluster av ekonomiska värden.

Jämför med stormen Gudrun

I projektet har forskarna även jämfört skogsbranden i Västmanland med skogsstormen Gudrun 2005, som drabbade stora delar av Småland.

– De drabbade här tänker ganska olika. I Småland såg de drabbade enbart negativa effekter av stormen, medan man i Västmanland även kunde se positiva konsekvenser.

Några sådana positiva effekter var större biodiversitet, ökad brandberedskap och ökad social sammanhållning i lokalsamhället. Rolf Lidskog pekar på att internationell forskningen funnit att orsaken till en katastrof spelar en stor roll – om katastrofen skapades av människan eller var naturlig. Vid naturliga orsaker kan ingen ställas till svars och riskerna för konflikt minskar. Men om orsakerna finns hos människan så riskerar lokalsamhället att söndras. Här utgör skogsbranden i Västmanland ett undantag.

– Branden var människoskapad men det uppstod ändå inget inget ”blame-game” och händelsen resulterade i en stärkt social sammanhållning. Det finns hur många historier som helst som vittnar om att alla hjälptes åt.

Stark sammanhållning

Ytterligare en aspekt som stärkte sammanhållningen var att de sociala skillnaderna tonades ned.

– De drabbade hade känslan av att ”vi sitter alla i samma båt”

Dock fanns det andra irritationsmoment: turister som fotograferade alltför närgånget, bristande möjlighet att hjälpa till på grund av avspärrade vägar och en debattartikel i Dagens Nyheter där miljöforskare uppmanade till att omvandla hela området till ett naturreservat – var några aspekter som strödde salt i såren hos de drabbade.

Skogsbranden var exceptionell samtidigt som skadorna av branden blev mindre än vad man befarade i akutskedet, utöver förlusten av skog så var skadorna relativt begränsade. Rolf Lidskog betonar att utfallet hade blivit annorlunda om konsekvenserna hade varit mer omfattande.

– Det finns många exempel på motsatsen, där samhällen har splittrats. Ett exempel är de många kustsamhällen som drabbades av oljeutsläppen efter Exxon Valdez-olyckan 1989 utanför Alaskas kust, där många har förlorat möjligheter till försörjning via fiske.

Osäkerhet påverkar

En annan faktor som skapar grogrund för konflikter är osäkerhet, exempelvis efter utsläppen av tätningsmedlet Rhoca-Gil vid Hallandsåsen 1997 där de boende var osäkra på hur utsläppen påverkade deras hälsa. Och just osäkerhet inför nya bränder är en viktig faktor att beakta i framtiden. En viktig slutsats av studien är att samhällen måste vara bättre förberedda på brand i framtiden.

– Branden var unik 2014 men i dag är det är det svårt att hitta ursäkter för att vara oförberedd på skogsbränder, säger Rolf Lidskog.

Hur kan forskningsresultatet användas?

– Det är oerhört viktigt att samhället lär från katastrofer och i det här fallet skogsbränder. Och i detta lärande är det viktigt att inte bara få kunskap om professionella organisationers arbete och hur det kan förbättras utan även de drabbades perspektiv och erfarenhet.

Om projektet

Forskningsprojektet Skogsbranden i Västmanland: riskhantering, legitimitet och socialt lärande pågick mellan 2015 och 2017. Den finansierade av Formas och utöver Rolf Lidskog deltog Johanna Johansson (statsvetenskap, Södertörn) och Daniel Sjödin (sociolog, Örebro universitet).

I projektet genomfördes två intervjustudier med involverade organisationer (hösten 2014 och våren 2015) och en enkätundersökning med drabbade skogsägare och boende (våren 2015). Hittills har två vetenskapliga uppsatser publicerats från projektet, en där skogsbranden jämförs med stormen Gudrun och ett om hur de drabbade ser på skogsbranden, baserat i enkätstudien.