Industri & Energi
EU-pengar till övre Norrland
EU-kommissionen pekar ut övre Norrland som en region med särskilt stora utmaningar i klimatomställningen. Ett riktat stöd på 61 miljoner euro kan bidra till att minska utsläppen av koldioxid.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Pengarna kommer ur EU:s satsning för en rättvis omställning. Totalt ska 100 miljarder euro fördelas till länder och regioner som bedöms ha särskilt svårt att klara omställningen.
− Det är en stor pott, säger Eva Lövbrand, forskare vid Centrum för klimatpolitisk forskning på Linköpings universitet.
”Mekanismen för rättvis omställning” eller ”just transition” bygger på idén att omställningen till ett fossilfritt samhälle inte ska missgynna de grupper som i dag är beroende av fossila bränslen för sin försörjning.
Region med stora utmaningar
Eva Lövbrand tycker att EU-kommissionen gör rätt när de lyfter fram övre Norrland som den region i Sverige med störst behov av stöd. EU-kommissionen pekar särskilt på de tunga utsläppen från stålindustrin.
− Det finns andra regioner som också har stora utmaningar, men Norrland är särskilt sårbart eftersom stålindustrin är en så viktig arbetsgivare, säger Eva Lövbrand.
I ett pågående forskningsprojekt undersöker hon hur klimatomställningen påverkar tre svenska städer som alla är starkt beroende av fossilintensiva industrier: Luleå med sitt stålverk, Slite med sin cementindustri och Lysekil med sitt oljeraffinaderi.
Enligt Eva Lövbrand finns det en spricka mellan de här regionerna och den nationella klimatpolitiken. Just nu syns sprickan kanske tydligast i Lysekil och debatten kring oljeraffinaderiet Preemraffs ansökan om expansion.
− Om det blir en utbyggnad kommer utsläppen öka så mycket att det nationella målet om att göra Sverige utsläppsneutralt till år 2045 blir omöjligt att nå. Ändå stödjer lokalpolitikerna expansionen, säger hon.
Polen får största bidraget
Av de 100 miljarder euro som ska fördelas genom EU:s arbete för rättvis omställning är Polen det land som föreslås få störst bidrag. Det handlar om två miljarder euro för att minska landets kolberoende. I Sverige är det bara övre Norrland som föreslås få pengar ur fonden, och nu är det upp till den svenska regeringen att ta ställning till EU-kommissionens förslag.
Eva Lövbrand gissar att pengarna kommer styras till forskning och utveckling av fossilfri ståltillverkning. Stålindustrin släpper ut mest koldioxid av alla industrier i Sverige, men det pågår ett arbete för att minska klimatpåverkan.
Norrland är särskilt sårbart eftersom stålindustrin är en så viktig arbetsgivare
− Utvecklingen av fossilfritt stål ligger fortfarande i sin linda, men det bedrivs ett offensivt arbete. Om man lyckas få fram en metod skulle det får stor global betydelse, säger hon.
Hon tror att frågan om rättvis omställning kommer att ta större plats i klimatdiskussionerna framöver och det behövs inte minst i det svenska politiska samtalet, menar hon.
− När svenska politiker beskriver omställningsarbetet lyfts det nästan alltid fram som något positivt. Fokus ligger på att förnyelsebar energi och grön teknik kommer gynna Sveriges konkurrenskraft. Det framställs som att vi alla är vinnare men så är det inte. Alla platser och samhällsgrupper har inte samma förutsättningar att hänga med på resan mot ett fossilfritt samhälle, säger hon.
Överkörda i omställningsarbetet
Eva Lövbrand tror att det kommer behövas stora statliga stöd till de regioner som drabbas hårdast när fossila bränslen fasas ut. Riktade satsningar behövs för att jämna ut kostnaderna för klimatomställningen och få alla med på tåget, menar hon. Att alla är med tror hon är viktigt:
Omställningen innebär en stor strukturomvandling och för att kunna genomföra den måste det finnas ett demokratiskt stöd.
− Omställningen innebär en stor strukturomvandling och för att kunna genomföra den måste det finnas ett demokratiskt stöd. Som det ser ut i dag känner sig stora grupper i Sverige, i synnerhet på landsbygden, överkörda i omställningsarbetet, säger hon.
EU:s gröna giv
EU har satt som mål att bli världens första klimatneutrala världsdel till år 2050. För att uppnå det har man antagit ett åtgärdspaket där en del är Mekanismen för rättvis omställning. Under år 2021–2027 ska 100 miljarder euro fördelas. Pengarna ska komma från EU-budgeten, medlemsländerna och privata investeringar.