EU:s biståndsbudget är under förhandling, och utkomsten påverkar unionens ambition för klimatbiståndet.

EU är världens största biståndsgivare och ger varje år över 50 miljarder euro i bistånd. Syftet är att motverka fattigdom och skynda på den globala utvecklingen. Nu pågår nya budgetförhandlingar för perioden 2021 – 2027. Utfallet i förhandlingarna har stor betydelse för den globala utvecklingen.

– Det här är den EU-budget som måste leverera på de globala målen i Agenda 2030 och Parisavtalet om klimatet. Biståndets roll är att främja en rättvis och hållbar utveckling, säger Håkan Wirtén, i ett pressmeddelande

Inrikespolitiska intressen

En granskande rapport från Concord Europa, en paraplyorganisation från civilsamhället som arbetar för globala utvecklings-, hållbarhets- och rättvisefrågor, visar att att biståndspolitiken under 2017 styrdes allt mindre av global utveckling jämfört med tidigare år, och att en femtedel av pengarna stannat inom unionen.

Enligt rapportförfattarna har inrikespolitiska intressen påverkat biståndsviljan och säkerhet har stått i fokus för många länder. De pengar som stannat inom unionen har bland annat gått till flyktingavräkningar, skuldavräkningar och räntor på lån, något som kritiseras i rapporten.

Budgetförändringar

2017 minskade EU-biståndet med tre procent jämfört med året innan, vilket motsvarar strax under 0,5 procent av BNI. I förhandlingarna som nu pågår föreslår Europaparlamentet istället en höjning av biståndsbudgeten till 0,7 procent av BNI.

Parlamentet har också föreslagit att 30 procent av biståndsbudgeten ska öronmärkas för klimatåtgärder och 15 procent till miljö. EU-kommissionen, som har ett eget förslag, föreslår däremot att klimatbiståndet ska ligga på 25 procent av budgeten. Förslagen kommer att slutförhandlas av de parlamentariker som väljs under det pågående EU-valet.

Centrala mål för det globala arbetet

”I Europaparlamentets budgetversion ser vi att viktiga bindande åtaganden tillkommit. Nu finns exempelvis tydliga hänvisningar till Agenda 2030, Parisavtalet och fattigdomsbekämpning som centrala mål med EU:s globala arbete”, skriver CONCORD Sverige på sin hemsida.

”Europaparlamentet har gjort mycket för att förbättra kommissionens förslag. Nu är det upp till Sverige och andra medlemsstater att fortsätta arbetet med budgeten som ska uppnå de Globala målen för hållbar utveckling. Vi vill se att Sverige fortsätter att höja ambitionen i avgörande frågor som jämställdhet, klimat och civilsamhällets utrymme”, fortsätter de.

Budgetförhandlingarna kan dock påverkas av Storbritanniens utträde ut EU, som det ser ut nu kommer de troligtvis vara klara som tidigast i början av nästa år.