Ett grönare Island

Wet desert

Island är det land i Europa som har minst andel skog. Ön är så kal att forskarstudenter från länder med extrem torka reser hit för att bedriva studier. Nästan halva landet räknas som öken, men så kallad ”wet desert” med anledning av den stora mängden nederbörd.

Problem med erosion

På Island finns inte mindre än 140 vulkaner och stora delar av landet täcks av aska och vulkanisk sten. Bristen på skog har gjort att man fått problem med både erosion och frekventa sandstormar. Genom att plantera mer skog hoppas man kunna minska problemen med erosion. Man hoppas också på ökad biologisk mångfald. Utöver detta vill regeringen plantera träd för att binda koldioxid.

Trädplanteringsklubbar

Redan 1890 började staten återplantera träd på ön och särskilt de senaste 70 åren har många träd importerats. Främst sibirisk lärk, men också sitkagran och tall från Alaska. Det finns också mängder av trädplanteringsklubbar. Ungefär 3,5 procent av befolkningen är direkt involverade i de här sällskapen och ägnar stora delar av sin fritid åt att gallra och plantera träd utan att få någon lön för det.

Varm mark

Det lilla samhället Hveragerði är mest känt för sina varma källor. Här går det att bada i 39 grader naturligt varma vattendrag året om. Men 2008 blev marken alldeles för varm. En jordbävning gjorde att temperaturen på sina ställen ökade med 50 grader, vilket fick träden att falla och dö.

Klimatforskare

Händelsen lockar fortfarande klimatforskare från hela världen. Genom att studera de isländska träden kan forskarna försöka förstå och förutse vad som riskerar att hända med all världens träd på grund av den globala uppvärmningen.

Klimatförändringar

– Runt om i världen pågår forskningsprojekt där man lagt en massa värmekablar i marken för att simulera klimatförändringarna. Det är dyrt, väldigt dyrt. Här är det gratis, säger skogsforskaren Páll Sigurðsson.

Känner ansvar

– Väldigt många gillar skogen på Island. Siffrorna är anmärkningsvärt höga, men jag tror att vi på något sätt känner oss ansvariga för de tidigare generationer som avbeskogat landet. Jag vet att i alla fall jag gör det, säger skogsforskaren Bjarki Þór Kjartansson.