”Ett friskt ekosystem ger friska människor”

En katt bland hermeliner – så skulle Birgitta Evengård kunna beskrivas. Som medicinare poängterar hon att människan är en del av naturen och att friska ekosystem är basen för friska människor. Men trots att klimatvetenskapen har många år på nacken, är hon fortfarande relativt ensam att tala om den i medicinska termer.

Den globala uppvärmningen beräknas gå särskilt snabbt i norr. Högre temperaturer kan exempelvis innebära att djur som fästingar och myggor blir bärare av nya typer av sjukdomar.

Uppvärmningen kan även frigöra smittämnen som legat infrusna i permafrosten, när kadaver som grävts ned för länge sedan tinar kan smittämnen komma upp till markytan.

– Det orsakade mjältbrandsutbrottet på Jamalhalvön 2016 när en 12-årig pojke och hans farmor dog. Runt 7000 kadaver hade grävts ned på tundran och när marken började tina kom folk som lever nära i kontakt med smittan. Mjältbrandsbakterier kan bilda sporer som överlever i marken under hundra år, förklarar Birgitta Evengård, som tillägger att vi har haft liknande incidenter i Sverige men i betydligt mindre omfattning tack vare att vi kunnat begränsa spridningen snabbt.

Koppling mellan klimat och hälsa

Utgångspunkten i hennes forskning är att om människan ska ha en god hälsa så måste ekosystemen vara friska.

– Klimatförändringar gör att växter och djur rör sig, gränser suddas ut och förflyttas. Eftersom 70 procent av nya infektioner kommer från djurvärlden – exempelvis Ebola, zika, sars och även HIV – så kommer ett förändrat klimat att påverka smittspridningen.

Eftersom 70 procent av nya infektioner kommer från djurvärlden så kommer ett förändrat klimat att påverka smittspridningen.

Just kopplingen mellan klimat och hälsa är fortfarande någonting outforskat i den akademiska världen, menar hon.

– Jag är medicinare och i klimatsammahang är jag fortfarande relativt ensam, vilket är förbluffande eftersom människan drabbas när klimatförändringar slår till. Vi är en art bland andra arter, en del av ekosystemen.

Nya infektioner när klimatet förändras

Hur kommer det sig att en medicinare hittade till Institutionen för klinisk mikrobiologi i Umeå?
– Jag hade jobbat på Karolinska Institutet i 30 år och kommit till vägs ände, jag var redo för en förändring.

Så vid 55 års ålder tog hon klivet från KI – till Umeå universitet.
– Jag funderade på vad norrlänningar behövde få ut av forskningspengarna, och kom fram till att infektionspanoramat häruppe kan förändras i ett nytt klimat. Folk tyckte nog att jag var märklig, säger hon.

Hälsokommunikation viktigt

När Extrakt träffar Birgitta Evengård har hon just avslutat en lunch med två samer.

– Eftersom de är beroende av väder och klimat då de i stor utsträckning livnär sig på renskötsel är det viktigare än någonsin att ha en tydlig dialog med dem, också för att snabbt kunna föra ut de resultat vi kommer fram till.

Vi måste nå ut till befolkningen i större utsträckning än till experter.

Hon förutspår att hälsokommunikation kommer att bli ett viktigt ämne i framtiden.
– Vi måste nå ut till befolkningen i större utsträckning än till experter.

Behövs mer forskning

Birgitta Evengård är ledare för det arktiska forskningsprojektet CLINF (Climate Sensitive Infections), som bland annat ligger bakom upptäckten av jättefästingen Hyalomma. Framöver söker forskningsgruppen svar på vilka infektioner som är klimatkänsliga. Exempel på infektioner som studeras är bland annat malaria, denguefeber, borrelia, TBE, harpest och sorkfeber.

Generellt tycker hon att klimatförändringar måste få större utrymme i den medicinska forskningen.

– För att det ska bli verklighet så behövs mer forskningspengar i området, hittills har mycket pengar gått till naturforskare, men människan ju är en del av naturen.

Jag är läkare och vill att det ska var friskt, för att klara det krävs att vi tar hand om vår natur.

Att Birgitta Evengård har ett starkt engagemang framgår tydligt, vad ligger bakom hennes driv?

– Jag är läkare och vill att det ska var friskt, för att klara det krävs att vi tar hand om vår natur. Alexander von Humboldt är en stor inspirationskälla för mig, han var 1800-talets Beatles och Rolling Stones samtidigt – jag önskar att fler unga kände till honom. Ha la grunden för vår syn på ekosystem och det moderna miljötänkandet.