Etiska utmaningar vid turism med vilda djur

Många som turistar i Norden vill gärna uppleva vilda djur som älgar, björnar eller Nordnorges gigantiska kungskrabbor. Safari har blivit en lukrativ turistverksamhet, men mötena med det vilda sker inte alltid på djurens villkor. 

Iklädda vattentäta overaller flyger turister fram över norska havet i supersnabba ribbåtar. Ute bland vågorna får de möta kungskrabbor, jättarna som kan väga uppåt åtta kilo.

− Det är en av de lite häftigare upplevelserna man kan köpa som turist i Norge, säger Albina Pashkevich, forskare inom turismvetenskap vid Högskolan Dalarna.

Hon var själv med på krabbsafari sommaren 2022. Då gjorde hon en deltagande observation tillsammans med den norska forskaren Hin Hoarau Heemstra inom projektet Sustainable Arctic Cruise communities: from practice to governance. Den upplevelsen blev starten för deras gemensamma forskning om turism kring vilda djur, vilket enligt Albina Pashkevich är en växande nisch inom turistindustrin i Arktis. Förutom krabbsafari finns många andra aktiviteter som också lockar turister, som till exempel älgsafari på skoter i svenska fjällen, valspaning utanför den norska kusten eller närkontakt med björn i finska skogar.

Lär turister om naturen

I grund och botten tror Albina Pashkevich att vilddjursturism är något positivt.

− Turistbolagen har en unik möjlighet att lära människor om naturen och väcka en lust att värna om vilda djur, säger hon.

Utifrån observationerna under krabbsafarin och studier av olika turistentreprenörers marknadsföring konstaterar hon dock att vilddjursturismen inte alltid sker med respekt för djuren.

− Så som turistentreprenörerna berättar om kungskrabborna förmedlas ingen empati inför de här magnifika varelserna, säger hon.

Hon beskriver hur krabborna under safarin drogs upp i båtarna och visades för turisterna under uppåt en halvtimme. Alla fick hålla i dem och ta selfies. Turisterna erbjöds också att smaka på krabbornas rom – medan djuren fortfarande levde.

− Vi vet numera att krabbor känner både smärta och dödsångest. Jag hoppas att vi med vår forskning ska få igång en diskussion om hur man förhåller sig till vilda djur inom turistbranschen, säger Albina Pashkevich.

Hon menar att turistnäringens hantering av kungskrabborna krockar med självbilden vi har i Norden, om att vi har en exceptionellt god djuretik.

− Många blir bestörta över turistresor till andra delar av världen, där man får möta vilda apor eller där guider håller fast elefanter så att turister får prova att rida på dem. Vi tänker att så skulle vi aldrig behandla djur här hos oss, men vi behöver nog rannsaka oss själva.

Risk för olyckor

När det gäller kungskrabborna behöver turistföretagen inte vara oroliga över att turisternas förhoppningar om att få se en levande krabba ska grusas. Det finns så många krabbor utanför kusten i norra Norge att det nappar varje gång, men så är det inte med alla vilda djur.

Det är inte säkert att älgen, björnen eller bävern kommer fram bara för att en grupp turister har betalat för att få se den. Den osäkerheten skapar problem för företag som har som affärsidé att erbjuda närkontakt med vilda djur.

Albina Pashkevich ser att vissa företag försöker lösa problemet genom att locka fram djuren, till exempel genom att lägga ut mat. Det är bland annat vanligt vid björngömslen, där turister kan sitta skyddat och vänta på björnar. Hon är orolig för att vi ska få en utveckling inom turistnäringen mot alltmer spektakulära upplevelser och mer närgångna möten mellan turister och djur. Det, menar hon, skulle inte bara påverka djuren negativt utan det kan också leda till farliga situationer för turister och guider.

− Vi kan mycket väl få se olyckor med dödlig utgång, säger hon.

I stället för att försöka locka fram djuren tror hon att turistföretagen behöver acceptera att de inte kan styra naturen, och även kommunicera det i sin marknadsföring.

− Det gäller att inte skapa falska förhoppningar om att djuren ska visa sig. Att få se ett visst djur kan inte vara produkten du säljer, säger hon och drar en parallell till norrskensturism.

− Är det inget norrsken så är det inget norrsken, även om man har åkt hit ända från USA eller Japan. Så är det bara. Allt går inte att köpa.

Vill se en dialog kring hållbarhetscertifiering

Albina Pashkevich ser att det redan nu finns många turistföretag som erbjuder olika typer av safarin där man samtidigt värnar om djuren. Hon är övertygad om att det går att erbjuda hållbara vilddjursupplevelser, men menar att det behövs tydligare gemensamma regler inom turistbranschen.

− Det behövs en gemensam standard, så att företagen inte pressar varandra att erbjuda mer och mer, säger hon.

Hon hoppas att hon genom sin forskning ska bidra med ett underlag som kan ligga till grund för en dialog inom branschen kring ur man bäst kommer vidare.

En väg framåt skulle kunna vara att ta fram en certifiering för hållbar vilddjursturism. Det skulle sätta press på företag som bedriver turism med vilda djur att ta större hänsyn till djuren, tror hon.

− Det skulle också bli enklare för enskilda turister att göra medvetna konsumentval. Även om vissa bara jagar maxade upplevelser finns det också många turister som är angelägna om att djuren inte ska ta skada.