Vatten
En bilfri dag – ett litet steg mot bilfria städer
Uteserveringar, blomsterplanteringar och temporära parkbänkar möblerar storstädernas nya uterum – de bilfria gatorna. Men för att lyckas med bilfria stadsdelar krävs betydligt större grepp, menar forskare i ett nystartat tvärvetenskapligt forskningsprojekt.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
En bilfri dag kan nog få en och annan bilist att få upp ögonen för andra transportmedel, tror Till Koglin, cykelforskare på Lunds tekniska högskola. Om människor får möjlighet att pröva på att cykla eller åka kollektivt kommer några av dem att förändra sina vanor, menar han.
En dag utan bilar sätter ljuset på fördelarna: i Paris minskar utsläppen av kvävedioxid radikalt när biltrafiken stängs av.
Men steget från sommargator och bilfria dagar till en bilfri stad är stort. Nina Vogel, forskare inom stadsomvandling med fokus på hållbar mobilitet på Sveriges lantbruksuniversitet som tillsammans med Till Koglin leder forskningsprojektet ”Bilfria urbana distrikt”, använder egentligen hellre ordet bilsnål.
– Det räcker inte att tänka punktvis, att göra vissa gator bilfria, om man vill skapa ett bilsnålt samhälle. Man behöver göra förändringar på en högre nivå, skapa attraktiv kollektivtrafik och bra infrastruktur för cyklister. I en omvandlingsprocess behöver inte alla områden vara bilfria, man kan börja där det är meningsfullt, kring skolor till exempel.
En enklare vardag
Vardagspusslet ska fungera, framhåller Nina Vogel, och en logistiskt hållbar vardag kräver en kombination av åtgärder i stadsplaneringen. Alternativa sätt att resa kan göra bilen överflödig. Men än så länge tycker hon inte att Sverige är i framkant:
– I kommunernas policydokument syns en vilja, men tankarna har inte konkretiserats i det fysiska stadsrummet. Man kan inte välja att leva bilfritt i dag i Sverige, det finns inga riktigt bilfria eller bilsnåla miljöer.
Ett första steg i Sverige har varit att på försök bygga bostäder utan parkeringsplatser, där man förutsätter att de boende inte har bil.
I exempelvis Malmö, som tillsammans med Göteborg fungerar som fallstudie i det aktuella forskningsprojektet, finns sedan några år flerbostadshuset och hotellet Ohboy: utan bilparkering men med cykelpool, cykelverkstad och plats för cykel i hissen.
Det räcker inte att underlätta för cyklister om man inte samtidigt nedprioriterar bilen.
I Köpenhamn – som ofta framhålls som ett föredöme i cykelsammanhang – gick planerna på att göra ett nytt bilfritt bostadsområde vid gamla Carlsberg bryggeri i stöpet. Byggföretag ville inte bygga på de premisserna, man trodde inte att lägenheterna skulle gå att sälja.
– Jag har gått från att tycka att Köpenhamn är ett föredöme till att snarare anse att städerna skulle behöva tänka om i grunden. Det räcker inte att underlätta för cyklister om man inte samtidigt nedprioriterar bilen, säger Till Koglin som i tidigare forskning har jämfört cykeltrafik i Köpenhamn och i Stockholm.
Bilfritt i Tyskland
Tyska staden Freiburg är ett exempel på hur ett lite större bilfritt område kan utformas. Där har ett nybyggt område varit bilfritt från starten. De som väljer att flytta dit vet att det i princip är omöjligt att ha bil, men att det finns en väl utbyggd kollektivtrafik.
I Köpenhamn har samhällsplanerare valt en försiktigare väg och passat på när områden har byggts om. Parkeringsplatser som försvunnit under byggprocessen har sedan inte kommit tillbaka.
– Politiskt är det omöjligt att ta bort en stor mängd parkeringsplatser på en gång. I stället gör man det lite i smyg och då och då – och väldigt få boende har reagerat på det, berättar Till Koglin.
Tvärvetenskaplig satsning
För att även täcka in de mer beteendevetenskapliga aspekterna av en bilsnål utveckling är forskningsprojektet ”Bilfria urbana distrikt” en tvärvetenskaplig satsning. Utöver Nina Vogel och Till Koglin ingår också forskare inom miljöpsykologi och landskapsarkitektur.
Målet är att utifrån erfarenheter från Malmö och Göteborg, samt utifrån annan forskning skapa användbara verktyg för kommuner som vill utveckla en mer bilsnål miljö.
– Kanske får vi inte hela bilfria stadsdelar, men de bilfria gatorna blir fler och fler. Om vi vill få större bilfria områden i en stad är det nog enklast att genomföra när man bygger nytt, eller att välja kvarter där de boende inte äger bil och inte vill ha bilar i sitt närområde.
Projektet: ”Bilfria urbana distrikt”
• Forskningsprojetet pågår 2018-2020. I det interdisciplinära projektet ingår utöver Till Koglin och Nina Vogel också forskare inom miljöpsykologi (Elizabeth Marcheschi) och landskapsarkitektur (Anders Larsson). Forskarna hör hemma på Lunds tekniska högskola, Sveriges lantbruksuniversitet och Chalmers tekniska högskola och har på olika sätt forskat kring urbana städer och människors syn på miljö och trafik.
• Projektets två samarbetspartners, Göteborg och Malmö, fungerar som fallstudier.
• I en första del ska befintlig kunskap sammanställas, därefter studeras hur bilfria miljöer implementeras och tas emot av de boende i de två städerna.
• Målet är att utveckla verktyg för framtida utvecklingsprojekt på temat bilfria distrikt.