Skolelever ska hjälpa forskare att samla in fakta om höstlövens utveckling. Syftet är att bättre kunna förutsäga hur klimatförändringar påverkar när hösten börjar och slutar.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
En viktig del av klimatforskningen handlar om hur träd och skogar påverkas av ett förändrat klimat. Såväl temperaturhöjningen som ändrade nederbördsförhållanden kan påverka hur länge träden är aktiva på hösten och därmed hur mycket de växer under ett år.
I Höstförsöket kommer tusentals skolelever att observera och rapportera in när lövträden blir höstfärgade i deras hemtrakter. Med hjälp av dessa observationer kan forskarna sedan studera hur olika arter skiljer sig åt och hur det varierar mellan olika delar av landet.
– Eleverna gör en avgörande insats för denna forskning. Som forskare kan vi titta på hela landet från en satellit och se hur färgerna ändras på marken, men vi har ingen chans att se enskilda träd och därmed kan vi inte heller förstå hur olika arter påverkas i olika delar av landet, säger Kjell Bolmgren från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som leder Höstförsöket.
Elevernas observationer blir också del i en större satsning där frivilliga sedan några år tillbaka följer årstidsväxlingarna i naturen och rapporterar på hemsidan www.naturenskalender.se. Utöver att hjälpa forskarna bidrar allmänhetens observationer till landets miljöövervakning och uppföljning av de svenska miljömålen.
– Hösttecken är på sätt och vis ännu viktigare än vårtecken eftersom vi vet mindre om hösten än om våren. Vi behöver veta när växtsäsongen slutar lika mycket som när den börjar för att förstå hur klimatförändringen påverkar skogens tillväxt, utbytet av växthusgaser mellan växterna och atmosfären, och samspel mellan olika arter i naturen, säger Kjell Bolmgren.