Eko-bönder öppnar för GMO

Den ena driver ett ekologiskt lantbruk och den andra utvecklar nya genmodifierade grödor. Tillsammans har de skrivit den uppmärksammade boken ”Tomorrow’s Table” som handlar om hur ekologiskt jordbruk kan kombineras med modern genteknik till nytta för både människor och miljö.

Raoul Adamchak och Pamela Ronald är ett uppiggande undantag i en värld där de som förespråkar genteknik i jordbruket och de som förespråkar ekologiskt brukande ofta tillhör två läger som sällan talar med varandra. I slutet av augusti gästade de två amerikanska forskarna, som även är ett par privat, Stockholm där de deltog i ett heldagsseminarie som anordnades av Kungliga skogs- och lantbruksakademien (KSLA). På seminariet som fått titeln “Sustainable agriculture – does it need modern biotech?” medverkade flera tunga forskarnamn inom miljö- och jordbruksområdet, däribland Johan Rockström från Stockholm Resilience Centre och Jan Bengtsson vid SLU.

Motståndskraftigt ris

Pamela Ronald, som är professor inom växtförädling och genteknik vid University of California Davis, berättade att för henne har genmodifierade grödor (GMO) en självklar plats i framtidens matförsörjning för jordens växande befolkning. Hon lyfte även fram den påtagliga miljönyttan som vissa genmodifierade växter bidragit till. – Bt-bomull har halverat användningen av insektmedel. I Indien har skördarna ökat med 37 procent tack vare gentekniken. Färre arbetare ute på fälten i fattiga länder blir förgiftade av bekämpningsmedel.Själv arbetar hon för närvarande med att utveckla ett ris som är mer motståndskraftigt mot översvämningar. 25 procent av världens ris odlas i dagsläget i översvämningsbenägna områden, som till exempel Indien och Bangladesh. Ett tåligare ris skulle innebära säkrare matförsörjning för miljontals människor. – Så här långt har försöken varit mycket givande. När vi får fram en färdig produkt kommer den givetvis vara tillgänglig för alla att använda gratis. Raoul Adamchak, även han verksam vid University of California Davis, berättade att det ekologiska lantbruket har många fördelar jämfört med det konventionella, till exempel medför det mycket mindre kväveläckage från åkrarna och det reducerar jorderosionen och näringsämnen återvinns via kompostering. Men när det kommer till vissa skadedjur, sjukdomar och klimatpåfrestningar kan det vara mycket svårt att hantera problemen enligt de principer som traditionellt används inom det ekologiska lantbruket. Och det är här gentekniken, använd på rätt sätt, kan vara till stor hjälp och göra viktig skillnad, menade Raoul Adamchak.

Många frågetecken

På plats under seminariedagen fanns Carl-Eric Ehrenkrona, ordförande för Ekologiska Lantbrukarna, de ekologiska böndernas fack- och intresseorganisation. När det blev dags för debatt tillfrågades han om sin organisations position i frågan. Ekologiska Lantbrukarna har fram till nu sagt blank nej till alla former av genmodifierade grödor på sina medlemmars gårdar. Nu verkade det dock som den hårdnackade positionen kan komma att luckras upp i framtiden. – Ge oss ett bra och konkret exempel på en användbar genmodifierad gröda för våra svenska förhållanden så är vi definitivt beredda att pröva frågan, sade Carl-Eric Ehrenkrona. Carl-Eric Ehrenkrona berättade att han både fört ingående samtal med Raoul Adamchak och intervjuat eko-bönder och konsumenter om deras syn på användningen av genmodifierade växter. Han menar att det fortfarande finns många frågetecken kring de genmodifierade grödorna, exempelvis den ökade användningen av bekämpningsmedlet Round-up (glyfosat) på GMO-fält. Men även konsumenternas kritiska hållning och de patenträttigheter som omgärdar genmodifierade grödor och som kan leda till att bönder åtalas oroar honom. – Men finns det lösningar på dessa problem så kan vi diskutera vidare, avslutade Carl-Eric Ehrenkrona.