Biologisk mångfald
Effekter av bekämpningsmedel förs vidare i generationer
Det hormonstörande ämnet linuron drabbar inte bara grodor som utsatts för det som yngel, även deras barn och barnbarn påverkas. Barnen uppvisar minskad kroppsvikt och sänkt fertilitet. Barnbarnen däremot ökar i kroppsvikt och får en störd ämnesomsättning. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
– Det här är första gången som någon kan visa att bekämpningsmedel kan orsaka effekter som förs vidare till flera generationer grodor. Den här kunskapen är viktig för att förstå hormonstörande kemikaliers effekt på miljön vilket i sin tur behövs för att kunna bevara den biologiska mångfalden, säger Oskar Karlsson, docent i toxikologi vid Institutionen för miljövetenskap vid Stockholm universitet, i ett pressmeddelande.
Nästan hälften av alla arter av amfibier, där groddjur utgör en viktig del, hotas av utrotning och miljögifter är en bidragande orsak. Till exempel har det visats att hormonstörande bekämpningsmedel som linuron har skadlig påverkan på amfibiers fortplantningsförmåga.
Forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet har i en ny studie sett att första generationens avkommor som utsatts för linuron när de var yngel hade minskad kroppsstorlek, sänkt fertilitet och tecken på hormonstörning jämfört med kontrollgruppen. Nästkommande generation, det vill säga de exponerade grodornas barnbarn, hade ökad kroppsvikt och störningar i ämnesomsättningen av fetter och kolhydrater jämfört med kontrollgruppen.
– Den troliga förklaringen är att bekämpningsmedlet hämmar funktionen av testosteron och sköldkörtelhormoner i kroppen och att dessa förändringar sedan förs vidare till kommande generationer via spermierna och så kallade epigenetiska mekanismer. De leder sedan till ärftliga förändringar i avkommans genreglering, säger Cecilia Berg, docent i ekotoxikologi vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.