Avgiften i kollektivtrafiken är en av de faktorer som begränsar familjer i socialt utsatta områden i deras vardagsmobilitet, särskilt unga. Det visar en ny studie från Stockholms universitet.

I en ny studie har forskare genom intervjuer och att studera resdagböcker sett att tillgången till transportmedel begränsar mobiliteten för familjer i utsatta områden. De områden som har granskats är Vivalla i Örebro, Skäggetorp i Linköping och Gottsunda i Uppsala.

– Många av de intervjuade arbetade inom vård och omsorg eller transportbranschen som till exempel buss- eller taxichaufför. Många hade också skiftarbete vilket gjorde att deras tidsrumsliga förpliktelser, som innebär att man måste vara på vissa platser under vissa tider på dygnet, gjorde dem mindre flexibla i tid eller rum, säger Tanja Joelsson, docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, en av forskarna bakom studien.

Ekonomiska begränsningar och långa resvägar till jobbet kan också resultera i en sammantaget en större belastning i vardagen.

– Konsekvensen för dessa familjer blir, i kombination med transportsystemets utformning och lägre handlingsutrymme gällande mobilitetsmöjligheter, en konstant känsla av stress.

Många intervjuade ansåg att kostnaderna för kollektivtrafik var hög, vilket drabbar unga som pendlar till gymnasieskolor och i vissa fall även grundskolor i andra områden.

– Vissa unga forskningsdeltagare utryckte att deras värld blev liten då de inte hade råd att resa utanför sitt bostadsområde. Det gör det också svårare för dem att vara delaktiga i samhället, vilket ytterst är en demokratifråga, säger Tanja Joelsson i ett pressmeddelande.