Flera länder i Europa har börjat använda mobilspårning som verktyg mot coronaviruset. Nu diskuteras metoden även i Sverige. Forskare varnar för att i kristider lätta på regler och förhållningssätt som har kommit till för att skydda demokratiska rättigheter.

I Norge, Danmark, Tyskland och flera andra länder hämtar myndigheterna in platsuppgifter från mobiltelefoner för att få en bild av hur människor rör sig i samhället. Även EU-kommissionen har bett teleoperatörerna om sådan data, rapporterar flera medier.

Datan visar om invånarna följer de rådande utegångsförbuden. Den ger också en fingervisning om var människor samlas och vilka effekter olika åtgärder får: Hur påverkas till exempel mängden människor i rörelse av att man stänger arbetsplatser och restauranger?

Än så länge har Sverige inte samlat in någon sådan här data, men frågan diskuteras. Det förs också diskussioner om möjligheterna att samla in information från allmänheten via en officiellt sanktionerad app. Idén är att personer som bär på coronaviruset frivilligt ska kunna välja att registrera sig så att andra sedan, med hjälp av appen, kan se om de har rört sig på samma platser. I Norge håller man redan på att ta fram en sådan app.

Kontroversiellt att samla in data

Att samla in data om hur människor rör sig är kontroversiellt. Det är inget myndigheter i demokratier brukar ägna sig åt. Just nu ser vi flera exempel på åtgärder i Europa som inskränker de demokratiska rättigheterna. Flera länder har infört utegångsförbud och satt regioner i karantän. I Spanien övervakar drönare stadsmiljön för att se till att ingen bryter mot reglerna.

En exceptionell situation kan kräva exceptionella åtgärder, konstaterar statsvetaren Gustav Sundqvist. Samtidigt varnar han för att i kristider lätta på regler och förhållningssätt som har kommit till för att skydda demokratiska rättigheter.

Om vi tittar historiskt ser vi flera exempel på att demokratier har avskaffats och ersatts av diktaturer just i samband med kriser.

− Om vi tittar historiskt ser vi flera exempel på att demokratier har avskaffats och ersatts av diktaturer just i samband med kriser. En särskild händelse gör att inskränkningar blir motiverade. Sedan blir de kvar permanent, säger han.

Gustav Sundqvist forskar vid Mälardalens högskola, med fokus på Kina och kinesisk politik. Nu följer han utvecklingen i landet där coronaviruset först bröt ut. I Kina samlar myndigheterna inte bara in anonymiserad data, som i Europa. Här spåras människor ner på individnivå och i kampen mot corona har regimen tagit till alla tekniska verktyg som finns till buds. Att kartlägga människor på individnivå är inte tillåtet i Sverige. Uppgifter om hur enskilda individer har rört sig lämnas bara ut till polisen i samband med vissa brottsutredningar.

Olika syn i Europa och Asien

I Asien är toleransen för digital övervakning större jämfört med i Europa, menar Gustav Sundqvist. Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet delar den bilden. Hon forskar om digitalisering, med fokus på att tekniska lösningar ska vara hållbara, inkluderande och demokratiska.

− Vad vi upplever som okej är till stor del kulturellt inövat och visar vad vi har tillit till. I Sverige har vi, än så länge, sagt att vi inte ska ha digital spårning eftersom det kränker den personliga integriteten. Samtidigt säger människor i andra länder just så om vårt system med personnummer och folkbokföring. Vi talar gladeligen om för Skatteverket var vi bor. I till exempel USA är det helt otänkbart, säger hon.

I vilken utsträckning vi kan tänka oss att ge avkall på skyddet för integriteten och andra rättigheter beror på vad vi upplever att vi får tillbaka, förklarar Elin Wihlborg. Det gäller inte bara frågan om mobilspårning utan även andra begränsande åtgärder som nu diskuteras i Sverige och redan har genomförts i länder omkring oss.

− Hur ett beslut om till exempel karantän kommer att hanteras hänger på hur väl myndigheterna lyckas motivera ett sådant beslut. Om vi tror på att det kan minska antalet dödsfall kommer vi antagligen vara beredda att göra den uppoffringen, säger Elin Wihlborg.

Snabba politiska beslut

För bara några månader sedan hade knappast någon kunnat föreställa sig en situation med utegångsförbud och karantän i de europeiska länderna.

− Till och med när viruset hade brutit ut tittade vi på Kina och tyckte att de var tokiga när de stängde ner arbetsplatser, skolor och städer, men nu ser vi på det på andra sätt när smittan också finns i Sverige, säger Elin Wihlborg.

Det är viktigt att tillfälliga regler som inskränker demokratiska rättigheter blir just tillfälliga. De får inte löpa tills vidare utan måste alltid ha ett slutdatum

Krisen har gjort att vi har hamnat i ett undantagstillstånd där omvälvande politiska beslut fattas snabbt. Då måste demokratiperspektivet finnas med, betonar Gustav Sundqvist.

− Det är viktigt att tillfälliga regler som inskränker demokratiska rättigheter blir just tillfälliga. De får inte löpa tills vidare utan måste alltid ha ett slutdatum, säger han.

Risk för fler auktoritära regimer

De som är kritiska mot utökad digital spårning brukar varna för att det riskerar att bli en ”slippery slope” där man lättar på fler och fler regler, förklarar Gustav Sundqvist. Han pekar också på konsekvenserna som utökad digital spårning kan få om högerextrema partier vinner politisk makt.

− Då finns redan infrastrukturen för övervakning på plats, säger han.

Han vill inte verka alarmistisk men tycker att det finns skäl att vara på sin vakt, inte minst med tanke på att högerradikala partier under de senaste åren har fått ökat inflytande runt om i Europa. Om det visar sig att bekämpandet av corona har gynnats av den utökade digitala övervakningen som vi nu ser runt om i världen lär stödet för den typen av kontroll öka, tror Gustav Sundqvist.

Han tror att utvecklingen i världen riskerar att gå mot mer auktoritära regimer om det visar sig att Kina har klarat av att hantera viruset bättre än demokratiska länder.

− Om vi ser miljontals dödsoffer och djup ekonomisk kris i Europa medan Kina klarar det med 3 000 döda och tre månaders lockdown, då kommer det demokratiska systemet tappa i legitimitet. Jag tror att det skulle få konsekvenser här i Europa och det skulle absolut få det i fattigare delar av världen, säger han.