Mätningar av luftkvaliteten i ett antal svenska tätorter visar på en negativ trend. Fler dieselbilar och ökad trafik kan vara orsaken till den allt sämre luften. Det visar rapport från Svenska Miljöinstitutet IVL.

Sedan 30 år tillbaka har Svenska Miljöinstitutet IVL, tillsammans med drygt hälften av Sveriges kommuner, följt luftkvaliteten i ett antal svenska tätorter i det så kallade Urbanmätnätet. För de första 10 – 15 åren visar mätningarna på en ständig förbättring.

Därefter planar kurvorna ut. I vissa fall tenderar halterna till och med att öka. Enligt Karin Persson, projektledare för Urbannätverket, kan den negativa trenden bero på att dieselfordonen blivit fler, vilket ökar halterna av kväveoxider. Trafiken i städerna har även ökat globalt sett.

Trots att miljökvalitetsmålen överskrids på flera ställen tror Karin Persson ändå att utvecklingen kommer att gå åt rätt håll.
– Mycket beror på allas vår förmåga till beteendeförändringar – att köra mindre bil till exempel. Åtgärder behöver inte bara ske i Sverige utan även i andra länder för att minska importen av luftföroreningar, säger hon i ett pressmeddelande.

Syftet med Urbanmätnätet är att få en mer heltäckande bild av luftkvalitetssituationen i Sverige. På så sätt kan kommuner få tillgång till ett underlag som kan vara till nytta för stadsplanering, trafiklösningar och andra åtgärder som kan förbättra luften i städerna.

Läs mer här (www.ivl.se)

Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Jan Kronberg skriver:
    31 oktober 2016 kl. 11:18 f m

    När jag läst rapporten kommer jag till slutsatsen att det inte finns underlag för att peka ut den ökande andelen dieselfordon som orsak till att kväveoxid- NOx inte minskar som tidigare. Det är snarare det ökande antalet fordon samt att vi i genomsnitt åker längre som gör att nivån inte sjunker.

    Problemet med utsläpp från fordon måste betraktas utifrån alla former av utsläpp. Rapporten omfattar inte utsläpp av klimatgasen CO2. Därför går det att dra felaktiga slutsatser.
    Enligt Naturvårdsverkets statistik är det en tydlig tendens att vi både totalt och gällande fordon släpper ut mindre CO2. Här statistik t o m 2014.

    http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser–nationella-utslapp/

    Detta skulle inte kunnat ske om inte andelen dieselbilar blivit fler i fordonsflottan. Dieselmotorn är effektivare än en bensinmotor och därmed förbrukar den mindre bränsle och därmed släpper den ut mindre CO2. Problemet är dock att effektiviteten leder till att det i alla förbränningsmotorer skapas mera NOx. Det finns dock teknik för att reducera detta genom att i förbränningen tillsätta urinsyra/AdBlue vilket finns på en del dieselmodeller.

    http://teknikensvarld.se/sa-fungerar-adblue-scr-avgasrening-med-additiv-212549/

    Naturvårdsverkets statistik över utsläpp av CO2 går fram till 2014. Efter detta har det skett en stor förändring genom att HVO-dieseln börjat säljas i stora mängder. Idag är var fjärde liter diesel som säljs förnybar biodiesel. Den stora andelen biodiesel är idag HVO som reducerar utsläppen av CO2 med upp till 90 %.

    https://www.svebio.se/svebionytt/rekordhog-anvandning-nastan-var-fjarde-liter-diesel-ar-nu-biodiesel

    HVO ger även lägre utsläpp av NOx med 9 % och av partiklar med 33 %.
    Att söka peka ut moderna dieselbilar som miljöbovar förekommer. Men min slutsats är snarare att den moderna bio- dieseln med en modern dieselbil har sådana miljöfördelar jämfört med en modern bensinbil driven av ett fossilt bränsle med maximal inblandning av förnybar råvara på 5 % att man definitivt inte kan peka ut dieselfordon som värre än bensinbilar.

    Däremot är det ett problem för miljön att resandet med bil ökar. Det är också ett hot och möjlighet att bilar generellt blir effektivare samt släpper ut mindre. Det är också en möjlighet att ytterligare öka andelen biobränslen.

    Men tycker också att Extrakt skulle kunna skriva om HVO som bränsle ur olika perspektiv.

    Svara