”Det vi såg under stormen visar vilka problem vi har”

Vattnet efter stormen Hans håller på att sjunka undan men i framtiden väntar nya skyfall och nya översvämningar. Helene Sörelius och Beatrice Nordlöf, som båda forskar om dagvatten och klimatanpassning vid forskningsinstitutet Rise, hoppas att scenerna från ovädret ska bli en spark i baken i arbetet med klimatanpassning.

Att klimatförändringarna kommer att medföra fler och kraftigare skyfall är man enig om inom forskarvärlden. Ändå går arbetet med att anpassa städer för en sådan framtid långsamt.

− Det vi såg under stormen visar vilka problem vi har och kommer att få i framtiden, för det görs inte tillräckligt, säger Helene Sörelius.

Ett problem som hon ser är att lagstiftningen i många fall upplevs som komplicerad.

− Många kommuner har svårt att bedöma om och när de får vidta åtgärder mot översvämningar, och vem som ska betala för åtgärderna. Om de till exempel bygger en skyddsvall kring en stadsdel gynnas endast boende och verksamheter i det området. Kommunerna är osäkra på om det är förenligt med lagstiftningen, säger hon.

Hotar samhällsviktig verksamhet

Inte ens när det gäller att skydda samhällsviktig verksamhet, som sjukhus, är det i alla lägen självklart för kommunerna vad de får och inte får göra för att motverka negativa effekter av översvämningar, enligt forskarna vid Rise. Inom ramen för ett pågående forskningsprojekt undersöker forskarna nu juridiken kring klimatanpassning av samhällsviktig verksamhet, och vilka hinder och möjligheter som finns.

Frågan om hur samhället ska klimatanpassa på ett rättvist sätt är komplex, menar Helene Sörelius. Inom vissa kommuner upplever man att lagstiftningen behöver ses över så att det blir enklare att vidta akuta åtgärder. Helene Sörelius ser också att det är en utmaning att många olika aktörer delar på ansvaret för klimatanpassning.

− Den enskilde fastighetsägaren ansvarar själv för att skydda sin egendom, men det kan vara svårt. Det kan behövas åtgärder på en annan plats där någon annan äger marken, i många fall krävs samverkan mellan flera aktörer för att få till stånd åtgärder. Speciellt i den befintliga bebyggelsen behöver vi hitta fungerande modeller för samverkan kring alla de klimatanpassningsåtgärder som kan behövas, säger hon.

Dyrt att förbereda inför skyfall

En annan utmaning som forskarna ser kopplat till klimatanpassning är att de insatser som behövs ofta är dyra.

Forskarna vid Rise försöker i ett av sina projekt även belysa de mervärden klimatanpassningen kan ge. Att till exempel öka lutningen på en gata eller bygga en skyddsvall kostar mycket pengar, men utan en särskilt stor synlig positiv förändring. Tanken bakom forskningsprojektet är att man kanske kan öka motivationen att göra insatser om de också bidrar tydligare till något annat positivt.

− Man kan till exempel bygga en park där det kan stå vatten under en period utan att det orsakar skada, säger Beatrice Nordlöf.

Hon ser att det är mycket som behöver göras i svenska städer för att få en bra beredskap inför framtida skyfall. Hennes tips till kommunerna är att börja med att plocka lågt hängande frukt.

Ett kostnadseffektivt sätt att klimatanpassa, konstaterar hon, är att göra åtgärder i samband med att man ändå utför andra arbeten.

Alla kommuner är skyldiga att bedöma vilka konsekvenser en översvämning kan få på bebyggelsen i kommunen.

− Den karteringen ska man ha med sig i arbetet med klimatanpassning, då kan man genomföra åtgärder när tillfälle ges. Om till exempel en cykelbana behöver göras om kan man passa på att luta den så att vattnet rinner åt rätt håll.

Stormen Hans kan bli en väckarklocka

Under de senaste veckorna upplever både Beatrice Nordlöf och Helene Sörelius ett ökat intresse för sin forskning. Det är typiskt, menar de, att engagemanget för klimatanpassning ökar när människor vadar i vatten och ser vägar och hus spolas bort. De hoppas att stormen Hans ska fungera som en väckarklocka.

− Vi hoppas att intresset som väckts ska hålla i sig och att tempot i klimatanpassningen ökar, säger Beatrice Nordlöf.