Just nu pågår en intensiv jakt efter ett vaccin mot coronaviruset som orsakar Covid-19, och här kan veterinärmedicin och hönsvaccin bidra med viktiga pusselbitar. Följ med Extrakt till Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala.

Olika typer av coronavirus har länge funnits i människans närhet genom vår kontakt med olika djurarter. Ett exempel är coronaviruset, IBV, som gör att hönor växer sämre och värper mindre ägg.

Just nu pågår ett forskningsprojekt för att ta fram ett heltäckande vaccin mot IBV. Det finns redan vaccin, men inget som täcker in virusets alla olika varianter, så kallade serotyper.

– Skillnaden mellan de olika serotyperna är små förändringar på virusets utsida, i de så kallade Spike-protonerna. Det kan finnas fem-sex olika serotyper av viruset i ett land samtidigt, säger Siamak Zohari, forskare vid SVA, som leder projektet.

Hoppas kunna bidra till corona-pandemin

Planen är att använda virusliknande partiklar, alltså ”tomma” viruspartiklar utan arvsmassa. De tomma partiklarna ger ingen sjukdom, men tas upp och processas på samma sätt som smittsamma viruspartiklar i djurens celler. På så sätt aktiveras fåglarnas immunförsvar – på samma sätt som vid infektion – och då bildas antikroppar som kan förhindra framtida infektioner.

– I labbet har vi lyckats bilda virusliknande partiklar och vi har infekterat labbanpassade celler. Nästa steg är en djurstudie, som planeras i höst.

Det pågående projektet planerades före Covid-19-pandemin. Utöver den ursprungliga målsättningar – att kontrollera IBV-virus för att öka djurens välfärd och minska lantbrukets ekonomiska förluster – hoppas nu forskarna att deras kunskaper kan bidra till lösningar i dagens pandemi.

– Mycket av det arbete vi gör bidrar till att förstå den pågående pandemin. Vi är väl utrustade för att bidra till andra myndigheter, vi har exempelvis redan kunskap för att kartlägga hela arvsmassan hos SARS-CoV-2, det virus som orsakar Covid-19.

Coronavirus anpassar sig lätt

Vilka lärdomar kan vi dra av djurvaccin som kan appliceras i vaccin för människor?

– Det finns många olika typer av coronavirus men flera egenskaper är gemensamma, exempelvis känslighet för miljö och vilka desinfektionsmedel som ger bäst effekt. Coronavirus är speciella, de har stor arvsmassa och god möjlighet att anpassa sig till olika miljöer. Så det är inte en slump att den överförs mellan djur och människa, säger Siamak Zohari.

Det finns alltid en risk för smittspridning mellan djur och människor, så kallade zoonoser, vid kontakt med djur, betonar han.

– Därför måste vi vara försiktiga i vår relation till djuren, exempelvis genom skyddsåtgärder som klädbyte och tvätt vid besök i djurstallar.

Finns det fler coronavirus som vi inte känner till i dag?
– Absolut! Vi vet redan att det finns virus hos vissa djurarter, till exempel fladdermöss, men det finns ju 10 000-tals olika varianter olika fladdermöss. Ju mer vi letar desto mer kommer vi att hitta.

Kan kartlägga arvsmassa på några dagar

En god nyhet är att vi i dag har snabb teknik för att lära oss mer om virusen.

– I början av 1990-talet, när vi screenade för fågelinfluensan, använde vi odlingsmodeller som tog flera månader. I dag går tekniken snabbt och vi kan kartlägga hela arvsmassan på några dagar.

Forskarna har även lyckats efterlikna olika serotyper, men att sätta ihop dessa var svårare än väntat.

– Jag är övertygad om att vi kommer att lyckas få fram grundläggande kunskaper för att förstå virusets egenskaper. Den metod som vi jobbar med används redan i dag som vaccin för andra sjukdomar för människor. Vi har inte haft det fokuset men grundprinciperna är applicerbar på andra område.