Industri & Energi
Det rekordvarma vädret
Det finns inte mycket annat än klimatförändringar att skylla värmen på.
Det säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI, angående att 2014 blev det varmaste året i Sverige sedan mätningarna startade 1864.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
2014 var ett rekordvarmt år. I Sverige uppmättes den högsta årsmedeltemperaturen sedan mätningarna startade för 150 år sedan. Medeltemperaturen landade på 6.91 grader vilket är 0,15 grader högre än det tidigare rekordåret 1934.
Och det är inte bara i Sverige som det har varit varmt, medeltemperaturen har även globalt varit en av de högsta. Enligt National Oceanic and Atmospheric Administration, var jordens genomsnittstemperatur 14,6 grader Celsius, vilket är ungefär 0,7 grader högre än vad medeltemperaturen legat på under 1900-talet.
Extrakt ringde upp Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI, för att prata väder.
Varför blev just 2014 ett så varmt år?
– Under de senaste 100 åren har det hela tiden blivit varmare (se diagram nedan), vilket innebär att man får en förhöjd medelnivå. Sannolikheten för rekordvarma år ökar därför hela tiden.
– Att just 2014 blev ett rekordår är anmärkningsvärt eftersom vi inte hade El Niño eller något annat liknande väderfenomen som kan förklara temperaturökningen. Det finns inte så mycket annat än klimatförändringar att skylla värmen på.
Vad tror forskarna om de närmaste åren – är det nya svenska värmerekord att vänta?
– Man kan förvänta sig att det kommer att bli varmt, men det går inte att säga om det kommer bli varmare än 2014. Trots att det sker klimatförändringar behöver inte varje år bli varmare än det föregående.
– I ett klimat som inte förändras har man ungefär lika många kalla som varma år, men under senare tid har vi nästan bara haft varmare år. Under 2000-talet har vi i Sverige endast haft ett år, 2010, som varit kallare än normalt. Det säger något om sannolikheten för ett kallt 2015, det skulle i sådana fall ske som en överraskning.
– Rekordet för 2014 kommer troligen inte att bli så långlivat, det tidigare svenska rekordet från 1934 har stått sig ett bra tag, men att värmerekordet för 2014 kommer att stå sig lika länge är inte troligt.
Vi kan alltså förvänta oss varmare temperaturer framöver?
– Ja, som läget ser ut nu så tänker man sig att temperaturen på lång sikt kommer att fortsätta stiga, men hur mycket beror på framtida utsläpp av växthusgaser.
– På kort sikt kan vi förvänta oss varma år globalt och i Sverige. Men om det blir varmare än 2014 går inte att säga. Men det är klart, kommer det in en stark El Niño talar mycket för att 2015 blir ett nytt rekordår.
Hur kommer den globala uppvärmningen märkas på olika platser på jorden?
– Uppvärmningen ser olika ut, vissa platser värms upp mer än andra. Om den globala medeltemperaturen exempelvis ökar med två grader, då blir det inte två grader varmare överallt. Till exempel värms landområden upp mer än havet, det blir också varmare närmare Nordpolen. Men det är egentligen ingenstans där man tror att det inte kommer att bli varmare på längre sikt.
Hur ser ”långtidsprognosen” ut för oss i Sverige, kontra andra platser på jorden?
– Angående framtidens klimat så beräknar vi den svenska årsmedeltemperaturen i slutet av 2000-talet till 2-6 grader varmare än idag, medan den globala årsmedeltemperaturen uppskattas öka med 1-4 grader. Det blir ganska breda intervall, det beror på vilket antagande om framtida växthusgasutsläpps som används. På 80-90 år får skillnader i utsläpp en betydlig effekt på temperaturen.