Om arbetet för att rädda Östersjön fortsätter i den här takten kommer inget av länderna klara målen till 2021. Det slår WWF fast i en ny rapport.

WWF har granskat hur nio länder lever upp till sina åtaganden att skydda Östersjön, med dystra resultat. Även om Sverige är minst dåligt kommer inget land i närheten av att genomföra åtgärderna som krävs för ett välmående Östersjön. Med bara tre år kvar har länderna har endast uppnått en tredjedel av målen som sattes i en handlingsplan år 2007.

– Ambitionen att förena länderna i en gemensam plan att rädda Östersjön var stark 2007 när planen antogs. Men det går på tok för långsamt, och fortsätter det i den här takten klarar inget av länderna målen till 2021. Samtidigt ökar trycket på Östersjön, bland annat i form av övergödning, överfiske och invasiva arter. Länderna måste stå upp för sina åtaganden i Östersjöplanen, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.

Bara 6 av de 58 viktigaste åtgärderna för att skydda Östersjön har uppnåtts av de nio omgivande länderna.

– Östersjön har världens största yta av döda bottnar och viktiga arter som lax, ål och torsk är hotade. Men Sveriges regering har stora möjligheter att påverka Östersjöns utveckling genom att åter ta på sig ledartröjan i det regionala arbetet. WWF vill se fler effektivt skyddade områden, kraftigt ökade insatser för att stoppa övergödningen och stopp för ålfisket, säger Anders Alm, Östersjöexpert på Världsnaturfonden WWF.

Det finns däremot också saker som går framåt. Säl och havsörn har börjat komma tillbaka, vattenkvaliteten i Stockholms skärgård har förbättrats och näringsläckaget har minskat till 1950-talets nivå.

Idag granskades handlingsplanen för Östersjön (BSAP) under HELCOM:s ministermöte där de slog fast att handlingsplanen ska uppdateras till 2021.

Ur rapporten:

  • Endast en av tretton åtgärder för minskad övergödning har genomförts av alla länder. Denna åtgärd är att identifiera landområden med stort näringsläckage.
  • Danmark har vidtagit flest åtgärder för att minska farliga ämnen, följt av Finland, Litauen och Polen. Men endast fyra av tio åtgärder har vidtagits.
  • En knapp tredjedel av åtgärderna (9 av 26) för att stärka den biologiska mångfalden har uppnåtts. De inkluderar bevarandeplaner för arter som riskerar att utrotas.
  • Fram till 2013 genomfördes nästan hälften av alla maritima aktiviteter i planen, som gemensamma påtryckningar för minskade utsläpp från sjöfartens avloppsvatten. Sedan dess har endast två åtgärder genomförts och för resterande har åtgärderna inte genomförts i tid.
  • I år granskar rapporten även hur länderna arbetar för att uppnå en hållbar blå ekonomi. Sverige, Finland, Tyskland och Ryssland har utvecklat sina politiska och ekonomiska förutsättningar. Till exempel har Sverige antagit en maritim strategi och genomför en omfattande havsplanering. Övriga länder sackar efter.

Den första konventionen för skydd av havsmiljön i Östersjön (Helsingforskonventionen HELCOM) undertecknades 1974 och omfattar idag nio Östersjöländer – Sverige, Danmark, Finland, Ryssland, Polen, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen – samt EU-kommissionen.BSAP kommer att granskas vid HELCOMs ministermöte den 6 mars 2018.