”Det är otroligt viktigt att minska matsvinnet”

Hur minskar vi hushållens avfall? Det är en svår och viktig fråga, som kommunerna inom sammanslagningen familjen Helsingborg har kommit långt med. Där har avfallet minskat med 19 procent sedan 2010, samtidigt som utvecklingen i Sverige har gått åt andra hållet. Viktiga pusselbitar för framgången var mål, information och kommunikation.

Familjen Helsingborg är en sammanslagning som består av elva skånska kommuner. Till 2020 är planen att minska avfallet för kommunernas 330 000 invånarna med 200 kilo per person, jämfört med 2010 (se faktaruta).

Än är kommunerna bara halvvägs mot det totala målet, men det är en stor prestation jämfört med landet i övrigt. Under samma period har hushållens totala avfall i stället ökat med 11 procent. Anledningen till framgången är enligt Cecilia Holmblad, renhållningschef för kommun oh hushåll vid Nordvästra Skånes Renhållnings AB, att politikerna vågade sätta ett gemensamt mål.

– De vågade besluta om ett visionärt och tufft mål, och de var eniga. Innan diskuterade vi om avfallsminimering överhuvudtaget var något som avfallsbranschen skulle syssla med, nu har vi kommit så mycket längre, säger hon.

Uppdraget gavs redan 2008 då Skåne Nordväst började se över regionens avfallshantering med hänsyn till lagstiftning, EU:s avfallsdirektiv och medborgarnas bästa. En större beteendestudie med djupintervjuer och enkätundersökning genomfördes innan kommunerna och organisationerna utvecklade sina mål och strategier.

Unga vuxna en viktig målgrupp

Enligt Cecilia Holmblad var kommunikation en viktig nyckel.

– Största förändringen har varit inom kommunikation. Vi gjorde en undersökning och insåg att vi var tvungna att målgruppsanpassa kommunikationen, något vi inte har gjort tidigare, säger hon.

De såg att familjer har störst avfallsmängder, men att beteendet börjar redan i yngre år.

– Unga vuxna tar inte särskilt stort ansvar för sitt avfall. Sedan tar det med sig beteendet när de skaffar familj. Den äldre delen i samhället skötte sig väldigt väl, säger Cecilia Holmblad.

Studien visade också att kvinnor oftast hade hand om avfallshanteringen i hemmen, och att beteenden och attityder skilde sig beroende på inkomstnivå.

– De som sorterade sämst var boende i miljonprogram, men de gjorde inte av med så mycket avfall. När de fick information ändrade de också lätt beteenden till de bättre.

– Den svåraste gruppen var akademiker. De trodde ofta att de var väldigt bra även om de inte var det, säger Cecilia Holmblad.

Fortfarande stora utmaningar

Trots nya insikter och framgångar ser kommunerna ut att missa målen till 2020. Restavfall och materialåtervinning har hittills bara minskat 20 kilo per person, trots att målet var 100 kilo per person.

Förbättringar i matavfallet står för för huvudparten av minskningen.

– Det är otroligt viktigt att minska matsvinnet, för det har en enorm klimatpåverkan. Hela samhället har börjat prata om matsvinn. Vi har haft projekt och kampanjer riktade till skolor och delat ut doggybags utanför köpcentrum för att lyfta frågan, säger Cecilia Holmblad.

”I dag använder vi resurser som om vi hade fyra jordklot vilket självklart är helt ohållbart”

Utgångspunkten har varit att minska avfallet utan att försämra livskvalitén. Därför har projektet fokuserat på onödigt avfall.

– Det var lätt att få folk att se att matsvinn är fel. Andra exempel är leksaker som barnen inte vill ha men får ändå när man köper en hamburgare. De blir ofta sopor direkt, säger Cecilia Holmblad.

För att skapa en verklig förändring behöver man enligt Cecilia Holmblad ha politiken med sig, tydliga mål och direktiv om riktning. I dag finns inget nationellt mål om avfallsminskning, vilket lämnar besluten till kommunerna.

– Vi behöver mål för att minska avfallet, och vi behöver förstå att vi inte kan fortsätta öka avfallsmängderna. I dag använder vi resurser som om vi hade fyra jordklot vilket självklart är helt ohållbart, säger Cecilia Holmblad.