För att nå klimatmålen måste vi bromsa utvinningen av fossila bränslen. I vissa regioner kommer det att få stora konsekvenser. Ett nytt forskningsprojekt ska ge röst åt de som drabbas när olja, kol och naturgas fasas ut.

− Jag vill sätta de här människorna och deras behov i fokus. Omställningen kommer att få stora konsekvenser för dem. De kan bli arbetslösa eller tvingas flytta, säger Bregje van Veelen, forskare vid Uppsala universitet.

Hon har nyligen beviljats medel för ett projekt där hon ska studera utfasningen av fossila bränslen i tre olika regioner. Hon kommer att besöka kolslätterna i kanadensiska Alberta, oljestaden Aberdeen i Skottland och naturgasregionen Groningen i Nederländerna.

− Jag har valt dem för att de utvinner olika typer av bränslen men också för att de har valt olika strategier för att sluta med utvinningen, säger Bregje van Veelen.

Vill hitta goda exempel

Nederländerna har satt ett slutdatum för sin kolutvinning, som ska fasas ut till år 2030. Skottland har inte satt något sådant datum för Aberdeen. I stället har de tillsatt en grupp som ska se över hur utfasningen kan göras på ett sätt som inte missgynnar befolkningen och regionen.


Bregje van Veelen, forskare vid Uppsala universitet

I Alberta har den lokala regeringen satt ett slutdatum och samtidigt tagit initiativ till ett omfattande program för att hjälpa lokalsamhället genom omställningen. De har bland annat finansierat lokala utvecklingsprojekt i samhällena kring kolfälten. Samtidigt erbjuds anställda inom kolutvinningen hjälp med att omskola sig och söka andra jobb. De kan också få ekonomiskt stöd under tiden de söker jobb eller för att finansiera en eventuell flytt.

− Alberta är ett av få exempel där det finns ett aktivt arbete riktat till befolkningen. Jag vill försöka ta reda på om det de gör fungerar och om det är något för andra att kopiera, säger Bregje van Veelen.

Hon poängterar att det är just när det gäller kolutvinningen som Alberta eventuellt skulle kunna ses som ett gott exempel.

− De har stora mängder olja också, men där har de inte någon liknande utfasningsstrategi. Man skulle kunna säga att de inte pratar om sitt största problem, säger hon.

Involvera lokalbefolkningen

Under de senaste åren har allt fler regeringar genom internationella konventioner åtagit sig att minska utsläppen av fossila bränslen. Att stoppa utvinningen av bränslena är en central del i det arbetet, menar Bregje van Veelen.

− Hur det ska göras rent praktiskt är en fråga som allt fler länder kommer behöva ta ställning till. Olika regeringar gör på olika sätt, och vi vet inte hur de som bor i områdena påverkas. Jag vill se om det går att identifiera några goda exempel, säger hon.

I arbetet med projektet ska hon också utveckla metoder för hur forskare och beslutsfattare kan gå till väga för att involvera lokalbefolkningen i omställningsprocessen. Hon kommer att hålla workshops för invånare i de tre regionerna som projektet utgår ifrån.

− Invånarna kommer få chans att ge sin bild: vad vill de se för framtid för sina städer? Hur tycker de att man ska komma dit?

Risk för missnöje och extremism

På senare år har det börjat pratas allt mer om ”Just Transition”. Det kan beskrivas som ett perspektiv med grundtanken att omställningen till förnyelsebar energi måste genomföras på ett sätt som inte missgynnar de grupper som i dag är beroende av fossila bränslen för sin försörjning. En invändning som har framförts mot ”Just Transition” är att perspektivet tar oproportionerligt stor hänsyn till grupper som arbetar med utvinning av fossila bränslen eller i koldioxidtunga industrier i västvärlden.

Om vissa grupper drabbas starkt negativt kan det få stora konsekvenser.

− Det är viktigt att hitta en balans mellan olika intressen. Utfasningen av fossila bränslen får inte dra ut på tiden för det innebär större klimatpåverkan vilket drabbar sårbara grupper i andra delar av världen, säger Bregje van Veelen.

Samtidigt tror hon att det är viktigt att människor som påverkas av omställningen görs delaktiga i hur den genomförs.

− Om vissa grupper drabbas starkt negativt kan det få stora konsekvenser. Det kan skapa ett ekonomiskt missnöje som göder extremistiska, antidemokratiska rörelser, säger hon.