De bygger en stad för humlor och bin

Hur kan vi få humlor och andra pollinerare att trivas mitt i stan? Frågan kan verka märklig, men i ett framtidsperspektiv handlar det om hur vi ska få mat på bordet.

Det råder en global pollineringskris. Under hela efterkrigstiden har humlor, blomflugor och andra vilda pollinerare minskat världen över, både i antal arter och i antal individer. I sydvästra Kina får äppel- och päronodlingarna i stället pollineras av människor, med pensel i hand. Förlusten av pollinerare, som vi är beroende av för merparten av våra jordbruksgrödor, beror till stor del på intensifieringen av jordbruket, med vidsträckta monokulturer och stor kemikalieanvändning. När ogräsblommor, åkerholmar och öppna diken försvinner förstörs också pollinerarnas livsmiljöer. I takt med att städerna växer och tar alltmer mark i anspråk, samtidigt som pollinerarna har det svårt i jordbrukslandskapet, behöver de få livsutrymme även i bebyggda områden. – Hur ska vi kunna ta hänsyn till pollinerarna i stadsplaneringen? Det handlar om att se på staden med en humlas glasögon, säger Åsa Gren, systemekolog vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Center. Tillsammans med arkitekter vid Kungliga Tekniska Högskolan utvecklar hon verktyg för att få in pollinerarnas behov i stadsplaneringen.

Andra skalor

– För pollinerare gäller andra skalor än för oss människor. Precis som vi vill ha lagom långt mellan ställen där vi kan handla mat, eller platser där vi har möjlighet att sitta ner, har de också sina önskemål om landskapet. Kan en humla flyga över jättehöga hus, till exempel, eller blir sådana hus hinder? – Att planera för att behålla ekosystemtjänster som till exempel pollinering, det vi kallar ”socialekologisk stadsplanering”, ger ofta en win-win-situation, säger Åsa Gren. Samtidigt som vi spar pengar på att naturen gör jobbet, begränsar vi den negativa klimatpåverkan. Och när humlorna trivs, trivs också vi människor, för vi mår bra både fysiskt och psykiskt när vi har mycket grönt omkring oss. I bebyggda områden har så kallade ”halvnaturliga” områden stor betydelse för pollinerare. Det kan vara parker, kolonilotter, villaträdgårdar eller golfbanor. – Det kan också vara sådana små remsor som vi betraktar som skräpmark. Vägrenar är till exempel inte att förakta. Där kan pollinerare både hitta föda och lämpliga boplatser. Dessutom knyter de ihop olika miljöer med varandra.

Norden nästa ”kornbod”

– Med ett förändrat klimat kommer det bli både varmare och regnigare i Sverige. Norden förväntas bli världens nästa ”kornbod”, när andra områden blivit oanvändbara för odling. Då är det avgörande att vi har kvar våra vilda pollinerare. Om vi inte planerar för att de ska trivas kommer det att bli mycket dyrt för oss när vi blir tvungna att försöka ersätta deras tjänster, säger Åsa Gren.