Att naturliga gräs- och betesmarker är viktiga för biologisk mångfald är välkänt, men de ger oss även mycket annat. Gräsmarker har betydelse för klimatet, jordbruket, vattnet i landskapet och inte minst för vår kultur.

Forskare på SLU, Stockholms universitet och Lunds universitet har tillsammans lett en internationell forskargrupp som kartlagt ekosystemtjänster från gräsmarker – i Nordeuropa och Sydafrika. Studien har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecosphere.

– Vi tycker att gräsmarkerna borde få högre prioritet i planeringen av hur landskapet ska skötas i framtiden. De är en viktig del av jordbrukslandskapet som vi har nytta av på många sätt. De har till exempel betydelse för vattenhushållning, bete för djur, klimatet, biologisk mångfald och speglar även vår kulturhistoria, säger Janne Bengtsson, forskare vid SLU.

Gräsmarkerna i Nordeuropa och Sydafrika skiljer sig åt.
– I Sydafrika är de ett naturligt ekosystem medan våra svenska gräsmarker till stor del är en kulturell produkt som kräver bete, röjning eller andra insatser för att hållas öppna, säger Regina Lindborg, forskare vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms Universitet.

I Europa har gräsmarkerna minskat dramatiskt och det finns bara en bråkdel kvar om man jämför med hur landskapet såg ut för 100 år sedan. I Sydafrika finns fortfarande stora gräsmarksområden kvar även om de minskar när många av dem plöjs upp till åker.

– Vår kartläggning breddar bilden av vad gräsmarkerna gör för oss. Att de har betydelse för biologisk mångfald har uppmärksammats men inte lika många tänker på att de kan motverka klimatförändringar och att de kan bidra till matproduktion på marker som inte kan odlas upp. De behöver både bevaras och skötas så att de kan fortsätta bidra med många olika nyttor till samhället – de är viktiga för att skapa framtidens mångfunktionella jordbrukslandskap, säger Janne Bengtsson i ett pressmeddelande.