Det finns kunskapsluckor om jordbrukets sårbart inför framtida klimatförändringar och metoderna för att bedöma sårbarhet behöver utvecklas. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Forskare varnar för att vi saknar kunskap om vad klimatförändringar kommer att innebära för jordbruket i de nordiska länderna.
– Min forskning visar att det finns stora kunskapsluckor vad gäller anpassning av jordbruket, exempelvis vid ökad sommartorka eller markberedning på våren. Att misslyckas med att ta itu med anpassning kan hindra oss från att dra nytta av de potentiella vinsterna av klimatförändringarna, säger Lotten Wiréhn på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet, som skrivit en doktorsavhandling om det nordiska jordbrukets sårbarhet för klimatförändringar.
Genom att granska olika metoder för att mäta sårbarhet såg Lotten Wiréhn att resultaten skiljde sig markant från varandra. Detta på grund av olika viktning och sammansättningen av indikatorer. Avhandlingen visar att experter inom jordbrukssektorn har olika uppfattningar om vad indikatorer representerar.
– Det krävs en medvetenhet hos planerare, forskare och andra aktörer om att det finns en osäkerhet inbyggd i metoden. Därför bör man också i större utsträckning berätta om hur indikatorer och sammansatta index använts, säger Lotten Wiréhn i ett
pressmeddelande.