Livsstil & konsumtion
D-vitamin en utmaning i klimatsmart mat
D-vitamin återfinns naturligt i fisk och mejeriprodukter, matvaror som vi behöver konsumera mindre av i ett klimatsmart samhälle. Hur ska vi äta för att värna klimatet och samtidigt undvika D-vitaminbrist? Det ska forskare titta på i ett nytt projekt.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Maten står för en stor del av människans klimatpåverkan, och vi behöver ställa om till mer växtbaserade livsmedel med lägre klimatpåverkan. Men övergången till en sådan diet riskerar att minska intaget av D-vitamin, som återfinns i till exempel fisk och berikade mejeriprodukter.
– Fet fisk innehåller överlägset mest D-vitamin, men det finns även naturligt i bland annat ägg, säger Hanna Augustin, forskare vid Göteborgs universitet.
Vissa grupper är extra utsatta för D-vitaminbrist. Barn upp till två år rekommenderas att ta tillskott, eftersom D-vitamin är viktigt för att skelettet ska kunna utvecklas. Men när barnen slutar med D-dropparna ökar risken för brist.
– För unga är det en viktig period i tillväxtfasen, där skelettet ska nå sin fulla potential. Även gravida behöver mycket D-vitamin för att fostrets skelett ska kunna växa.
Solens strålar räcker inte
På våra breddgrader är det bristen på tillräckligt starkt dagsljus, vilket krävs för att kroppen ska producera D-vitamin, som ställer till det.
– Under en stor del av året räcker inte solens strålar till för att bilda D-vitamin via huden, då blir kosten vår enda källa för vitaminet.
Extrakt har tidigare skrivit om att D-vitaminberikningen av mejeriprodukter för några år sedan utökades till att omfatta vegetabiliska drycker och vissa ekologiska mejeriprodukter. Dessutom höjdes nivåerna i flera produkter jämfört med tidigare.
– Berikade livsmedel bidrar, men per portion går det inte att jämföra med de mängder som man får i sig från fisk.
Hur långt berikningen räcker till vet inte forskarna i dag, en farhåga är att de mest riskutsatta grupperna inte nås av de berikade produkterna.
– Vi vet att många inte äter mejerivaror och därför går miste om berikningen.
Når D-vitaminberikning alla?
I ett nytt projekt ska forskarna undersöka hur vi kan få i oss tillräckligt med D-vitamin och samtidigt ha låg klimatpåverkan. Genom samarbete med RISE får forskarna tillgång till deras databas om olika livsmedels klimatpåverkan. Syftet är att se hur vi kan äta en D-vitaminrik mat som både gynnar hälsan och klimatet.
– Vi kommer att mäta D-vitaminvärdet i blodprover som samlats in både före och efter den utökade D-vitaminberikningen, koppla det till kosten, samt beräkna matens klimatpåverkan. Genom samarbeten kommer vi täcka in många delar av livet, från det lilla barnet ända upp till medelåldern.
Projektet väntas ge viktig kunskap om hur vi kan få i oss tillräckligt mycket D-vitaminer på ett hållbart sätt för att främja hälsa för alla oavsett härkomst och socioekonomisk tillhörighet.
– Det gör att projektet kommer visa om D-vitaminberikning når alla. Vi får också veta om berikning av ytterligare livsmedel kan främja jämlik hälsa och mindre klimatpåverkan.
D-vitamin
Vi får i oss vitaminet på två sätt: dels via maten, dels bildas D-vitamin i huden när vi är ute i solen. D-vitamin i mat får vi främst i oss från fet fisk. Till exempel innehåller lax, sill och makrill mycket D-vitamin. Mjölkprodukter, växtdrycker, margarin och matfettsblandningar är också viktiga källor, om de är berikade med D-vitamin. Ägg och kött innehåller också en del D-vitamin.
Det saknas breda, representativa studier om D-vitaminnivåer i blodet hos svenskar, men de studier som finns pekar på att nivån för vissa grupper är otillfredsställande, till exempel hos vissa invandrargrupper och äldre som tillbringar lite tid utomhus.
I samband med Livsmedelsverkets nationella undersökning av vuxna svenskars matvanor, Riksmaten vuxna 2010-11, mättes nivåerna av D-vitamin i blodet hos en undergrupp av deltagarna. Mätningarna visade att cirka 20 procent av deltagarna hade D-vitaminstatus under optimal nivå (<50 nanomol per liter). Livsmedelsverket har sedan dess höjt kraven för D-vitaminberikning av olika livsmedelsgrupper. De nya reglerna trädde i kraft den 16 maj 2018 med en övergångstid på två år. De nya berikningsreglerna förväntas leda till att fler personer får i sig tillräckligt med D-vitamin via maten.
Källa: Livsmedelsverket
Projektet D-vitaminintag – strategier för hållbar hälsa och klimat finansieras av forskningsrådet Formas.