I takt med att översvämningar, skogsbränder och torka blir vanligare i klimatförändringens spår blir också varningssystem allt viktigare. Men fortfarande saknar en tredjedel av jordens befolkning – framför allt i fattigare länder – tillgång till varning vid fara. Nu sjösätts ett nytt FN-initiativ för att alla människor ska varnas vid fara för extremväder.

– Sårbara samhällen i de områden som drabbas hårdast av klimatförändringen fortsätter att drabbas av klimatkatastrofer utan någon som helst varning, sade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, när han presenterade handlingsplanen UN Early Warnings for All under klimatmötet COP27 i Egypten.

Handlingsplanen bygger på nya investeringar motsvarande 33,5 miljarder kronor mellan 2023 och 2027, en kostnad som enligt Guterres snabbt skulle betala sig då kostnaderna för naturkatastrofer skulle minska betydligt mer.

Enligt den senaste rapporten från WMO, Meteorologiska världsorganisationen, orsakar extremväder både mänskligt lidande och mångmiljardkostnader. En anledning är att det som kallas Multi-Hazard Early Warning Systems, MHEWS, saknas i stora delar av världen, inte minst i de små önationer som drabbas hårdast av klimatförändringen. Där varningssystem finns har det visat sig vara en effektiv klimatanpassning som både räddar liv och sparar pengar genom att effekterna av olika naturkatastrofer kan lindras.

Genom varningssystemet informeras människor om att farliga väder- eller klimathändelser är på ingång och de får veta hur individer, samhällen och regeringar kan agera för att minimera skadorna. I dag har bara hälften av medlemsländerna i Meteorologiska världsorganisationen ett sådant system, och ännu färre länder har ett varningssystem som är integrerat med nationell lagstiftning och räddningsinsatser.