LKAB:s stora fynd av sällsynta jordartsmetaller väcker liv i debatten om brytning. Men Sverige riskerar att gå miste om både intäkter från och tillgång till de åtråvärda metallerna, enligt forskare vid Lunds universitet.

De sällsynta jordartsmetaller som LKAB hittat i Kiruna riskerar att hamna någon annanstans än i Sverige. Medlemskapet i EU och den gemensamma marknaden gör nämligen att det land som har störst behov av metallerna får köpa dem i första hand.

– Det måste inte vara ett EU-land heller som använder dessa metaller. Men de som har mest nytta av mineralerna är de som tillverkar elmotorer och generatorer, såsom danska Vestas, och fordonsindustrin i Tyskland, Sverige och Frankrike. Så någonstans där kanske de hamnar, säger André Månberger, forskare i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

Han betonar också att fyndigheterna i Kiruna inte kommer att resultera i några större intäkter till den svenska statskassan. Även om staten äger metallerna så tillfaller större delen av vinsten de som utvinner dem. I det aktuella fallet i Kiruna skulle statliga LKAB stå för utvinningen men för andra projekt kan de tillfalla privata investerare.

– Vi har en skatt, eller avgift, på mineralutvinningen, men den är väldigt, väldigt liten. Ska man prata om intäkter är det snarast den bolagsskatt som gruvbolagen betalar till Sverige. Arbetet att bryta malmen kan också generera en del nya arbetstillfällen, men inga mängder.

Debatten om att Sveriges elpriser drivs upp av kostnadsläget på el i andra EU-länder är aktuell just nu, riskerar vi en liknande utveckling på metallsidan?

– Jag tror man måste se helhetsperspektivet. Tanken med att ha en inre EU-marknad är att det blir lättare att exportera sina produkter sedan. Vi säljer råvaror billigt mot att våra företag har möjlighet att sedan exportera sina produkter utan strafftullar. Reser man handelshinder så riskerar vi en handelskonflikt som kan drabba oss själva i förlängningen, säger André Månberger i ett pressmeddelande.