Riksrevisionen har i ett antal granskningar av regeringens och myndigheternas klimatarbete hittat flera återkommande brister. Nu gör de en slutgranskning. Målet är att få en aktuell och samlad bild.

Staten satsar mycket på att minska utsläppen av växthusgaser. Men får insatserna den effekt man vill ha? Och till vilken kostnad? Det är ett par av de frågor Riksrevisionen har sökt besvara i ett antal granskningar av statens insatser för att begränsa utsläppen. Hittills har de tittat på åtta områden inom området hållbar utveckling-klimat, ytterligare två granskningar pågår. Fokus har varit på olika insatser, från klimatforskning och infrastrukturplanering till skattelättnader för biodrivmedel. Utöver effekt och kostnader har revisionen även inriktas på exempelvis om verksamheten redovisas transparent. – Vi har sett problem som återkommer i flera granskade områden. Det saknas såväl uppföljning som rapportering till riksdagen av kostnader, effekter och sidoeffekter av klimatarbetet. Arbetet är inte transparent nog, säger Lena Björck som leder arbetet med klimatgranskningen.

Slutrapport i oktober

Nu ska de göra en slutrapport. – Det blir en uppdatering och en övergripande syntes av de tidigare granskningarna. Vi ska också jämföra med internationella exempel, och se hur till exempel Storbritannien organiserar sitt miljöarbete, vilka styrmedel de använder etcetera. De första granskningarna gjordes redan 2009 och sedan dess har en del förändrats. – När det gäller att minska utsläppen genom att köpa utsläppsrätter utomlands har vi kritiserat att det inte finns uppgifter om hur mycket rätter som måste köpas för att nå de fastställda målen för utsläppsminskningar. Nu har Energimyndigheten fått i uppdrag att visa det. Slutrapporten ska resultera i rekommendationer som syftar till ökad effektivitet i statens insatser.

Hur väl fungerar statens arbete för att minska utsläppen?

– Det kan jag inte svara på. Svaret kommer i slutrapporten som publiceras i oktober nästa år.