Bly kan påverka barns framtid

Den svenska utfasningen av bly på 70-talet har skapat ett naturligt experiment. Kan det vara så att exponering av bly påverkar ett barns långsiktiga chanser i livet? I nytt projekt ska forskare nu kombinera mossprover med skolbetyg, utbildningslängd och antal brottsutfall.

Mellan 1973 och 1981 minskade det tillåtna blyinnehållet i bensin i Sverige med nästan 80 procent. Utsläppsmängderna skiljer sig på olika platser i landet och forskare ska nu undersöka hur det kan ha påverkat barn under deras uppväxt.

Utsläppsmängder av bly kan mätas i mossa. Till sin hjälp har forskarna tillgång till mossprover som samlats in av Naturvårdsverket sedan 1975.

– Mossprover lämpar sig särskilt bra för att mäta blyexponering med, eftersom mossa saknar rötter och därför bara absorberar bly från luften, säger Peter Nilsson, assisterande professor på IIES, Institutet för internationell ekonomi, vid Stockholms universitet.

Kopplar till betyg och brott

Nästa steg är att ta reda på hur de varierande halterna av blyexponering har påverkat barn som har vuxit upp i de olika områdena.

– Vi kopplar dessa data till uppväxtområdet för alla individer födda i Sverige under perioden då blyrestriktionerna i bensin infördes. För dessa individer har vi sedan tillgång till en rad långsiktiga utfall så som skolbetyg, utbildningslängd, brottsutfall samt kognitiva och icke-kognitiva test från mönstringsproven, säger Peter Nilsson.

Hitta en riskfri nivå

Resultaten ska exempelvis kunna hjälpa beslutfattare att beräkna den samhällsekonomiska kostnaden för blyexponering. Forskarna hoppas också kunna visa om det finns en nivå av blyexponering som är riskfri.

– Det är viktig information eftersom åtgärder för att minska exponeringen kan vara dyra, särskilt vid redan låga nivåer.

Vi vet till exempel från tidigare studier att exponering för miljöföroreningar skiljer sig åt mellan fattiga och rika människor.

Det har genomförs andra liknande forskningsprojekt tidigare, men unikt med detta projekt är att så pass många personer kommer att studeras. Hela 800 000 omfattas av studien. Dessutom är det i Peter Nilsson och hans kollegors projekt möjligt att följa utvecklingen ända upp i vuxen ålder.

– Våra data gör att vi kan observera exponering för bly under de första åren i livet och sedan följa utfallen för barnen fram till trettioårsåldern. Vi hoppas även kunna svara på om miljöpolitiska åtgärder av det här slaget påverkar barn från olika socio-ekonomisk bakgrund olika. Vi vet till exempel från tidigare studier att exponering för miljöföroreningar skiljer sig åt mellan fattiga och rika människor.

Ett naturligt experiment

Projektet förväntas få konsekvenser inte bara på hemmaplan utan även internationell.

– Den svenska utfasningen av bly i bensin skapade ett så kallat naturligt experiment. Det är särskilt intressant att studera hur utfasningen har påverkat barn i Sverige eftersom vi redan initialt hade relativt låga blyhalter i blodet. Våra resultat är därför relevanta för policy i andra länder även i dag, säger Peter Nilsson.

Projektet har tilldelats 2,6 miljoner kronor i stöd från forskningsrådet Formas och om två år väntas resultaten vara färdiga.