I en färsk undersökning har Artdatabanken tittat på hur stor andel av svenska insektsarter som har pollen eller nektar som näringskälla. Av drygt 13 400 undersökta arter är blommande växter viktiga för en tredjedel. Det innebär att åtgärder som gynnar vilda pollinatörer är viktiga för fler än bara vildbin.

– I dag saknas kunskap om många insekters blombesök och deras bidrag till pollinering. Sambanden mellan insekter och blommor är komplexa, alla blombesökare bidrar inte till pollinering. Däremot kan åtgärder för att gynna vilda pollinatörer även gynna många insekter som är knutna till blommande växter. Det är viktigt eftersom insekter både i Sverige och runt om i världen minskar dramatiskt, och det gäller både till artrikedom och till individantal, säger Karin Ahrné, SLU Artdatabanken, i ett pressmeddelande.

Studien, som ingår i Naturvårdsverkets regeringsuppdrag för att gynna vilda pollinatörer, bygger på en genomgång av drygt 13 400 arter. Den grupp insekter som har flest blombesökande arter är fjärilar, 63 procent, följt av steklar, 50 procent. Studiens författare betonar samtidigt att för ett stort antal insekter saknas det fortfarande kunskap om hur deras samspel med växter ser ut.

Över 40 procent av de cirka 24 000 svenska arterna av steklar, fjärilar, tvåvingar och skalbaggar ingår inte i undersökningen eftersom forskarna inte vet tillräckligt om hur de utnyttjar blommor. Allra minst vet man om steklarna – bara 31 procent av de arterna har man tillräcklig kunskap om.

De blombesökande insekterna finns i de flesta naturtyper, men såväl svensk som internationell forskning visar att vilda pollinatörerna minskar på många håll. En viktig faktor för att vilda pollinatörer ska gynnas är en biologisk mångfald både vad gäller miljöer och arter, samt väl fungerande ekosystem – många insekter utnyttjar olika växter och miljöer i olika livsstadier. Det är inte bara tillgången på nektar och pollen som begränsar, även tillgången på boplatser påverkas av människans markanvändning.