Blandad skog bra ur flera perspektiv

Majoriteten av Sveriges skogar består i dag av gran, men arten är känslig för angrepp av granbarkborren, som ökar i takt med stigande temperaturer. Kan mer lövträd vara ett sätt att sprida riskerna i framtiden?

Björk är Sveriges vanligaste lövträd, och som alla andra lövträd är björken viktig såväl för den biologiska mångfalden som för de ekosystemtjänster som skogen ger oss människor. En ljus och öppen lövträdsskog lockar med sin större mångfald av bär, svampar och vilt till mer friluftsliv jämfört med en tät och snårig barrskog.

Enligt Skogforsks rapport Björkens möjligheter i ett framtida klimatanpassat brukande av skog utnyttjas björken av cirka 900 olika arter. Ungefär lika många arter utnyttjar gran men det är relativt få av dessa arter som utnyttjar båda trädslagen. 

– Lövträd gör att det blir ljusare i skogen, medan granskogar är ganska mörka, och det medför att även markvegetationen är olika, säger Jan Weslien, som forskar på naturvård och skogsskador vid Skogforsk.

Fungerar som riskspridare

Utöver björkens estetiska aspekter – mer ljusinsläpp och växtrikedom – så fungerar den även som riskspridare.

– Rena och gamla granbestånd har högst risk för angrepp av granbarkborre. Ju fler stammar av andra trädslag än gran desto mindre risk för granbarkborreskador.

Granbarkborren angriper inte lövträd, vilket däremot björksplintborren kan göra.

– Under torrår kan björksplintborren angripa men den har inte samma problematik som granbarkborren. Om björken blir vanligare så blir kanske även björksplintborre vanligare, men för att trädet ska dö av den så måste det vara rejält torrstressad, oftast överlever träden, säger Jan Weslien. 

Förknippas ofta med betesskador

Lövträd förknippas ofta i större utsträckning med betesskador från vilt. Men hur omfattande är egentligen problemet med viltbetesskador på björk?

Andis Zvirgzdins vid SLU genomför en undersökning om just detta. I ett första steg har skogsägare i södra Sverige intervjuats om i vilken utsträckning de har drabbats av betesskador. Och resultatet ser minst sagt lovande ut; majoriteten (20 av de 22 tillfrågade) upplever inte betesskador som något allvarligt problem.

– Vi hade förväntat oss att problemet skulle vara mer omfattande. Vi vill visa för skogsägare är att det är möjligt att plantera björk i Sverige, trots både älg och rådjur, säger Andis Zvirgzdins.

Bra ur flera perspektiv

Jan Weslien betonar att en mer blandad skog är bra ur flera perspektiv. Mer lövträd i skogen minskar riskerna för habitfragmentering, alltså att arters livsrum bryts upp i mindre enheter vilket hotar deras chans till överlevnad. Dessutom skyddar ökade andelar lövskog skaderisken från granbarkborren.

– Granmonokulturer kan förstås drabbas mycket hårdare vid angrepp av granbarkborre. Ju fler stammar av andra trädslag i beståndet, desto mindre risk för omfattande granbarkborreskador, säger Jan Weslien.