Biogrödor renar mark och stoppar spridning

Sanera förorenad mark och samtidigt få bioenergi. Odlingar i giftiga marker kan minska spridningen av farliga ämnen, och göra dessa mindre tillgängliga för människor och djur. De odlade grödorna kan sedan användas som biobränsle.

I EU-projektet Rejuvenate undersöker forskare hur biogrödor, som energiskog och oljeväxter, kan odlas på förorenad mark och på så sätt minska föroreningars spridning och tillgänglighet i marken.

I Sverige har man gjort fältförsök med bland annat salix (videväxter). I försöken har man kunnat se att det går att producera tillräckligt med biogrödor för att avkastningen ska bli lönsam. Man har även kunnat konstatera att växternas upptag av föroreningar är så pass låga att de inte ska utgöra någon hälsorisk för människor eller betande djur i området.

Kombinerade lösningar

Idag finns i Sverige fler än 80 000 områden som är, eller misstänks vara, förorenade. I princip går det att odla på alla dessa områden, men lämpligheten beror bland annat på markens giftighet och andra platsspecifika förutsättningar.
– Om en del av ett område till exempel bedöms vara i akut behov av sanering medan stora delar av området har betydligt lägre förorening kan man tänka sig olika kombinerade lösningar, exempelvis schaktning och odling.  Det kan också finnas begränsningar för odling i form av byggnader med mera, säger Yvonne Andersson-Sköld, samordnare för projektet.

Lämplig för gamla industriområden

Enligt Yvonne Andersson-Sköld lämpar sig metoden särskilt bra för gamla industri- och deponiområden där det inte finns något ekonomiskt initiativ för att sanera marken från miljögifter. Genom att använda ytan till att odla biogrödor får marken ett ekonomiskt värde samtidig som spridning av ämnen minskas.
– Grödornas rotsystem minskar spridningen av mobila partiklar vilket gör att ämnena stabiliseras i marken. Tillväxten av rötter ökar också markens andel av kol. Ju längre föroreningarna finns kvar i marken desto mer binds de in i markens kolmaterial. När ämnena åldras minskas därmed deras biotillgänglighet, vilket betyder att de blir mindre åtkomliga för levande organismer och därför mindre farliga.

Fungerar vid oljespill

När det handlar om organiska miljögifter kan grödorna även ha en nedbrytande effekt.
– Vid exempelvis oljespill är metoden ett miljövänligt alternativ då odlingen hjälper till att påskynda den naturliga nedbrytningen, säger Yvonne Andersson-Sköld.

Däremot kan tungmetaller som finns i marken inte brytas ner med hjälp av odlingarna. Men växter kan ta upp metaller.
– Vissa växter fungerar nästan som en gruvdrift. När dessa växter sedan bränns finns metallerna koncentrerade i askan. Dessa kan man sedan extrahera med hjälp av olika metoder. Men detta är fortfarande mycket kostsamt.

Fler exempel behövs

När, och om, vi kommer att etablera energiskogar som ett sätt att hantera förorenad mark kan Yvonne Andersson-Sköld ännu inte svara på.
– Vad vi kan se är riskerna små och metoden lönsam. Men det behövs fler fungerande exempel så att förtroendet för metoden ska öka och för att fler entreprenörer ska vilja investera.