Billigare att laga med statlig reparationscheck

Regeringen föreslås införa reparationscheckar för att fler trasiga prylar ska få en andra chans. Det är ett realistiskt och genomförbart förslag som kan ge konsumenter en puff i rätt riktning, tror Carl Dalhammar, som forskar om vägar till en mer cirkulär ekonomi.

En ny statlig utredning föreslår reparationscheckar som ett sätt att uppmuntra konsumenter att lämna in trasiga prylar för lagning i stället för att slänga och köpa nytt. Carl Dalhammar, forskare vid Lunds universitet, tror på förslaget, och hänvisar till Österrike, som har en liknande modell för reparationer av elektronik.

− Där kan du kan få upp till 200 euro, men max 50 procent av kostnaden, i avdrag när du gör en reparation.

Som konsument laddar man ner en digital check som man sedan visar upp i butiken, avdraget görs direkt i kassan.

− Det är viktigt att sådana här insatser är enkla. Det får inte bli massa administration för konsumenterna, säger Carl Dalhammar.

ROT-avdrag för reparationer

Den svenska utredningen tar ett brett grepp om möjliga ekonomiska styrmedel för att främja en mer cirkulär ekonomi, och går till exempel inte in i detaljer kring hur ett system med reparationscheckar bäst kan fungera här.

En annan möjlig lösning som lyfts fram, vid sidan av reparationscheckar, är ett skatteavdrag för reparationer, motsvarande RUT- och ROT-avdragen. Carl Dalhammar är inte emot en sådan lösning, men tror att en fördel med reparationscheckar är att rabatten blir mer synlig för konsumenterna.

− Det ökar intresset hos allmänheten, och ju fler som väljer att testa att reparera desto bättre. Ett sådant här initiativ kan hjälpa till att normalisera reparationer och det behövs. Som det är nu ses det som självklart att köpa nytt om något går sönder, och det behöver vi förändra.

Han drar en parallell till begagnathandeln, där han ser en utveckling i rätt riktning.

− Bland unga är det numera självklart att man kan köpa till exempel en begagnad mobiltelefon. Vi har nått en punkt där produkterna håller den kvalitet som krävs för att man ska våga det. Dessutom går teknikutvecklingen inte lika snabbt längre så man måste inte ha den senaste modellen. Secondhandhandeln har verkligen tagit fart och vi behöver samma utveckling för reparationer.

Krångligt och dyrt att laga

Carl Dalhammar tror att ekonomiska styrmedel som gör det billigare att reparera är ett viktigt verktyg för att nå en smartare resursanvändning.  

Han nämner vitvaror som en produktkategori som det i dagsläget är särskilt krångligt och dyrt att laga.

− Det kan kosta 1 000 kronor bara att få någon att komma och kolla på diskmaskinen eller kylskåpet, och sedan 2 000 kronor till för själva reparationen. Då väljer många hellre att köpa nytt.

Samtidigt som det behöver bli billigare och enklare att reparera tror han också att konsumenter behöver bli bättre på att själva laga vissa saker. Han nämner reparationscaféerna som har poppat upp runtom i landet, ofta drivna av aktörer från civilsamhället.  

− Dit kan man ta med sina trasiga saker, och så hjälps man åt är laga dem. Att byta däck på cykeln kan ju faktiskt nästan alla, om man bara lär sig. Tillverkarna har också ett stort ansvar. De måste producera saker som går att reparera och som håller så god kvalitet att det är värt att laga dem.

Bakbunden utredning

Något som Carl Dalhammar saknar i den statliga utredningen är förslag på hur cirkulär ekonomi kan uppmuntras inom offentlig sektor genom offentlig upphandling.

− Många kommuner och regioner väljer till exempel att köpa renoverade möbler i stället för nya, och det är något man skulle kunna uppmuntra mer. Besluten inom offentlig sektor har stor betydelse eftersom det handlar om stora organisationer, så det hade jag gärna sett förslag kring.

Han tror också att utredningen hade kunnat få ännu större betydelse om uppdraget från politikerna hade varit formulerat annorlunda. Han menar att utredarna har varit ”bakbundna” genom att de enligt uppdraget inte fick föreslå ändrad moms eller punktskatter, utan skulle komma med andra förslag.

− Det tycker jag är synd. Det hade varit bättre om de hade varit fria att föreslå de åtgärder som de bedömer har bäst effekt.

Så sent som 2023 höjde regeringen momsen på reparationer av bland annat cyklar, skor och kläder från 6 till 12 procent, vilket gjorde reparationstjänster dyrare. Extrakt har sökt finansminister Elisabeth Svantesson (M) som har avböjt att kommentera kritiken om att utredarna varit ”bakbundna”.  

Carl Dalhammar hoppas att förslagen i utredningen snart ska omsättas i konkreta politiska förslag.

− Jag hoppas att regeringen går vidare snabbt nu. Det värsta vore om utredningen bara blev liggande.