Behöver vi köttet – eller går klimat och folkhälsa hand i hand?

Om vi äter mer klimatsmart – får vi verkligen i oss den näring vi behöver? Forskare vid Karolinska Institutet startar nu en omfattande studie för att undersöka vilka effekter en kost med en mindre klimatpåverkan kan få på folkhälsan.

Mat påverkar vår hälsa. Men maten påverkar också klimatet, eftersom matproduktion medför stora utsläpp av växthusgaser.
Idag menar många att vi ska minska konsumtionen av de matvaror som ger störst utsläpp. Genom att till exempel äta mindre nötkött får vi en mer klimatsmart diet.

Men om vi ändrar våra matvanor, så kan kostens näringsinnehåll påverkas. Till exempel innehåller nötkött viktiga B-vitaminer som kroppen behöver. Därför är det viktigt med god kunskap om matens samlade näringsinnehåll innan man börjar anpassa sin kost efter de olika uppmaningar som florerar.
– Det finns vissa näringsämnen, och då tänker jag främst på B12, som bara finns i animaliska källor. Men även järn är ett näringsämne som det finns mycket av i kött. Och det här är viktigt att informera om när man samtidigt ber folk att dra ner på sin nötköttkonsumtion, säger Katarina Bälter, docent vid Karolinska och ledare för forskningsprojektet.

Vill höja medvetandet

I teorin går det enkelt att räkna på hur olika köttprodukter kan ersättas av andra matvaror med mindre klimatpåverkan samtidigt som personen i fråga får i sig de näringsämnen hen behöver.
Men hur ser folks matvanor ut i verkligheten? De som idag äter en klimatsmart kost – får de i sig alla näringsämnen de behöver? Det tror forskarna, men detta behöver undersökas.

– Syftet med projektet är att få fram information som kan höja medvetandet. Vi vill att människor ska bli medvetna om att maten som vi äter är kopplad till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt vill vi bli säkra på att en klimatsmart kost innehåller alla näringsämnen som man behöver, säger Katarina Bälter.

Baseras på kostdagböcker

I projektet kommer forskarna att använda sig av kostdagböcker från ca 1800 studiedeltagare som representerar hela Sverige, med avseende på ålder, kön och andra viktiga variabler.
– Personerna kommer inte att få några instruktioner om vad de ska äta. Det som är unikt med vår studie är att den baseras på vad folk verkligen äter.

Studien gör det möjligt att jämföra hur faktiska matvanor/dieter med olika mycket klimatpåverkan står sig näringsmässigt. Forskarna kan även se om det finns grupper, baserat på exempelvis kön, inkomst, utbildning, som har en mer näringsrik respektive klimatsmart kost jämfört med andra grupper.

Vi vill att människor ska bli medvetna om att maten som vi äter är kopplad till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt vill vi bli säkra på att en klimatsmart diet innehåller alla näringsämnen som man behöver.

Små förändringar kan ge stor effekt

Preliminära studier pekar på att de som väljer bort nötkött och ersätter med fisk/fågel får i sig de näringsämnen de behöver. Men en större studie som denna kommer ge mer data och säkrare svar.
Bättre kunskap om människors ”verkliga” matvanor möjliggör också resonemang kring hur matens näringssammansättning påverkas om en person till exempel skulle ersätta kött med något annat en dag i veckan.

Katarina Bälter understryker att en kost med mindre klimatpåverkan inte handlar om att alla ska bli veganer. Byte av enstaka matvaror kan ge stor klimateffekt.
– Man kan till exempel äta kött mindre ofta, dra ner på antalet portioner i veckan och istället välja vegetariska alternativ eller annan typ av kött som exempelvis kyckling, som har ett mycket lägre utsläpp av växthusgaser än nötkött.

Koppla diet till hälsomarkörer

Framöver vill forskarna koppla de olika individernas matvanor till hälsomarkörer. Då kommer man även kunna se hur hälsan påverkas av kost med olika klimatpåverkan.
– Vi tror att det är en så kallad win – win – situation, en kost med låga växthusgasutsläpp ger en näringsrik kost där man ser hälsoeffekter. Men ingen har ännu visat om det är så på individnivå, än så länge finns det bara teoretiska studier. Men det är något som vi ska gå vidare med i ett annat projekt, där vi ska vi koppla maten till olika hälsomarkörer, och göra analyser för blodfetter, kolesterol med mera.