Bästa fisken för kropp och klimat

Ur klimatperspektiv är fisk oftast ett mer hållbart alternativ än kött, men alla fiskar är inte lika bra. Forskare vid RISE, Research Institutes of Sweden, har tagit fram en lista som visar vilka arter som är bäst när klimatperspektiv och näringsperspektiv vägs samman.

− Fisk jämförs ofta rakt av med annat kött som kyckling, nöt och gris, men det finns stora skillnader mellan olika arter, både sett till klimatpåverkan och till näringsinnehåll, säger forskaren Friederike Ziegler, som har varit med och tagit fram listan.

I listan ingår inte bara fisk utan all typ av sjömat, ett begrepp som även inkluderar till exempel skaldjur. De arter som fick allra högst poäng när näringsinnehåll och klimatpåverkan vägdes samman var ostron, sill, makrill och skarpsill.

Framtidens matfisk

Listan från RISE är tänkt att fungera som vägledning för myndigheter eller andra organisationer som ger kostråd och för enskilda konsumenter. Friederike Ziegler tror också att den kan ge lite nya perspektiv på vad vi egentligen kan lägga på tallriken. Vissa av arterna som toppar listan brukar vi nämligen inte äta så ofta.

− Vi har ganska snäva ramar för vad vi äter och är generellt tveksamma till att prova nytt, säger Friederike Ziegler.

En art som fick höga poäng men som vi sällan äter var abborre.

− Den står sig väldigt bra både ur klimatperspektiv och näringsperspektiv, men den går knappt att hitta i affären. Det gäller även många andra sötvattensfiskar som braxen och mört, men det kan komma att ändra sig, säger Friederike Ziegler.

Skarpsill är ett annat exempel på en fisk som vi skulle kunna äta mer av. Den finns i affärerna, men betraktas vanligtvis inte som vardagsmat.

− Hur ofta äter vi det? En gång om året, i Janssons frestelse? Det går nog att använda den i fler produkter och rätter, säger Friederike Ziegler.

Fiskebåtar står för största klimatpåverkan

Listan som forskarna har tagit fram bygger på Livsmedelsverkets data över näringsinnehåll samt tillgänglig data över olika arters klimatpåverkan. Forskarna har alltså inte samlat in någon egen data utan utgått från tidigare genomförda studier.

Sammanfattningsvis ser forskarna att arter som lever i öppet vatten ur näringsperspektiv står sig bättre än de som lever på botten. Olika arters klimatpåverkan beror främst på hur stora utsläppen är från fiskebåtarna.

Därför är det bäst att välja arter där det finns starka bestånd, så att det går snabbt att få napp. När det gäller odlad sjömat är det som avgör klimatpåverkan huruvida det behövs foder och i så fall hur mycket och vilken typ av foder.

Ostron överraskade

Friederike Ziegler berättar att det som förvånade dem allra mest under arbetet med projektet var att ostron fick högst poäng av alla arter när det gäller näringsinnehållet.

− Det var vi inte alls beredda på. Vi fick dubbelkolla att det verkligen stämde, säger hon.

Att ostron hamnar högt upp i listan beror på att de har ett högt innehåll av vitamin B12 och mineraler som är svåra att få i sig genom andra livsmedel än sjömat.

I dagsläget ses ostron som lyxmat, men så skulle det inte behöva vara, menar Friederike Ziegler.

− Här på västkusten har stillahavsostronet etablerat stabila populationer som vi inte utnyttjar. Samtidigt importerar vi många ton per år av precis den arten från till exempel Frankrike, säger hon.

Äta hela fisken?

Varför näringsvärdet blir så högt för ostron och musslor kan också beror på att vi äter hela djuret och inte bara filén.

− Det verkar som att man får med fler näringsämnen då och det är tänkvärt. I vår kultur är vi väldigt inriktade på att äta just filén. Vi skulle kunna bli bättre på att ta vara på andra delar också, säger hon.

När det kommer till att förändra synen på vilka fiskar – och vilka delar av fisken – som passar på matbordet tror hon att restaurangerna och deras kockar har en viktig roll.

− Vi ser att det finns ett ökat intresse för nya, lite ovanliga rätter och råvaror. Det skulle restaurangerna kunna spinna vidare på, till exempel genom att plocka upp lokala underutnyttjade arter, säger hon.