Skogsstyrelsen förbjöd fem skogsägare i Hälsingland att avverka skog där lavskrikan finns. Det var fel, enligt en dom från Mark och miljödomstolen i veckan.

Nu upphäver domstolen Skogsstyrelsens tidigare beslut om att markägarna inte får avverka skog på grund av den hotade fågelarten. Beskedet från Mark och miljödomstolen handlar däremot inte om lavskrikan, utan om att beslutsprocessen inte gått rätt till. Enligt Skogsstyrelsens beslut skulle ingen av de fem skogsägarna få ersättning för förlorade intäkter. Domstolen menar att Skogsstyrelsen både skulle tagit hänsyn till egendomsskyddet och naturvårdsintresset, och underrättat Länsstyrelsen om den anmälda avverkningen. På det sättet skulle skogsägarna fått dispens eller eventuell ersättning för marken. I intervjuer med Sveriges Radio hade både markägaren Per-Olof Löfgren och Skogsstyrelsen hoppats att domen skulle fokusera mer på fågelns bevarandestatus. – Domstolen fokuserar på den formella hanteringen av ärendet och ger inte den vägledning vi hoppats på vad gäller lavskrikans bevarandestatus, säger naturvårdsspecialisten Tove Thomasson på Skogsstyrelsen. Lavskrikans status har ändrats från nära hotad till livskraftig i senaste bedömningen, men inte på grund av att arten ökat utan för att minskningen av fågeln börjat stagnera. Artdatabanken skriver att populationen har minskat med 10 – 40 procent de senaste 30 åren, men att minskningen inte bedöms ha överstigit 15 procent de senaste 15-18 åren.

Beatrice Rindevall

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Bo Nyström, Göteborg skriver:

    Det är märklig att Sveriges och EU:s lagstiftning tar så stor hänsyn till skogsbruket och så lite hänsyn till fåglar som hotas försvinna just pga skogsbruket.

  • Dag Lindgren skriver:

    Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har överklagat, jag skriver om detta på http://downto.dagli.se/?p=276 Myndigheterna vill inte acceptera proportionalitetsvägning mellan skadan för markägaren och nytta för lavskrikan. Vad som står om lavskrikans utveckling från artdatabanken är inte uppdaterat med Svensk fågeltaxerings senaste rapporter. Lavskrika ökar signifikant och är bland de 20% av fåglar som ökar mest. Det är fel att hävda att den försvinner successivt. Nya inventeringsresultat bekräftar inte nordförflyttning av sydgränsen. sedan 2000. Skogsstyrelsen har på eget initiativ backat och hävt två av avverkningsförbuden så överklagandet gäller bara tre av ursprungligen fem markägare.

  • Göran Rönning skriver:

    Inom lavskrikans sydligaste utbredningsområden Dalarnas, Gävleborgs län Värmlands län minskar lavskrikan. Anledningen är att de gammelskogar som lavskrikan som art är anpassad till, avverkas och ersätts med monokulturer av tall eller gran. Den biologiska mångfalden i skogslandskapet är inte en förnyelse resurs. Därmed minskar flera arter i skogslandskapet beroende på skogsbrukets fragmentering av skogarna. Framtidens plantager kommer inte heller att tillåtas bli så gamla att det hinner utvecklas rik biologisk mångfald, då dessa plantager kommer att avverkas vid 50-60 år, med resultat att vi får ett utarmat och artfattigare landskap.

  • Gunnar Björklund skriver:

    ”Lavskrikan är en brungrå fågel som trivs i gammelskog. Den är nära hotad i Sverige, men är livskraftig i andra länder.” skriver Ni i bildtexten.
    Är Lavskrikan hotad i Sverige? Hur är det i Norrland?

    • Beatrice Rindevall skriver:

      Hej Gunnar! Tack för din kommentar. Den var listad som nära hotad 2010, men i den senaste listningen ändrades status till livskraftig, så det ska vi ändra i artikeln. Artdatabanken skriver:

      ”Den förekommer från Norra Värmland – nordvästra Gästrikland och norrut till finska gränsen. Den saknas i Norrlands kustland. Arten fortsätter att minska i antal, men nu i en så långsam takt att den blir bedömd som LC (NT 2010). Storskaligt skogsbruk missgynnar lavskrikan genom fragmentering, omföring av granskog till tallskog och genom ökad förekomst av jämngamla skogsbestånd utan underväxt. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Populationen har minskat med 10 – 40 % de senaste 30 åren, men minskningen bedöms inte ha överstigit 15 % de senaste 15-18 åren. Arten minskar och försvinner successivt framför allt vid dess utbredningsgränser. I Finland anses beståndet vara stabilt. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Livskraftig (LC).”