Hållbara städer
”Att biståndet upprätthålls är en grundbult”
Världens ekonomier rasar och antalet människor som lider av akut hunger riskerar att fördubblas i coronas kölvatten. Pandemin förstärker globala orättvisor och det finns bara en väg framåt – samarbete. Extrakt har pratat med den högst uppsatta svensken inom FN.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Coronapandemin kan fördubbla antalet människor som lider av akut hunger. Det rapporterade FN:s World Food Programme i samband med lansering av Global Report on Food Crises, en återkommande rapport om livsmedelskriser i världen.
Exakt hur pandemin kommer att slå är för tidigt att säga, men att konsekvenserna blir allvarliga råder det ingen tvekan om.
– När vi pratar med våra medlemsländer ser vi ekonomier i fritt fall. Vissa länder riskerar att rulla tillbaka lång tid i utvecklingen. Det gäller hela världsekonomin och alla länder drabbas just nu av den ekonomiska krisen som Covid-19 för med sig. Vi ser en negativ BNP-utveckling i alla typer av länder, i de allra fattigaste länderna men också länder som Nigeria, Brasilien, Spanien och Tyskland, säger Ulrika Modéer, chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete.
Det globala biståndet, som baseras på procentsatser av ländernas BNI, kan därmed påverkas av det ekonomiska läget.
– Det är stor risk att det globala biståndet kommer att minska, i en tid då det behövs som mest. Pandemin visar med all tydlighet att vi behöver investera i ökat internationellt samarbete.
Stora problem med ojämlikhet
Pandemin ska inte enbart ses som en hälso- och humanitär kris utan blottlägger även andra brister, förklarar Ulrika Modéer.
– Vi har enorma problem med ojämlikhet. Ett exempel är hälsovårdssystemet som är undermåligt i många länder, även i höginkomstländer som USA.
Ojämlikheten utvecklades redan före pandemin åt fel håll – både inom och mellan länder.
– Under 2019 såg vi tydliga exempel på hur ojämlikheter i samhället inte accepteras av befolkningen med protester i ett flertal länder.
I den senaste Human Development Report behandlades just ojämlikheter. Rapporten visar bland annat att människor inte har, eller upplever att de har, samma möjligheter som tidigare generationer och att man eftersträvar mer än att bara klara vardagen.
Och den rådande coronakrisen har förvärrat ojämlikheten, säger Ulrika Modéer.
– Vi ser det inom en mängd olika områden över hela världen; pandemin ökar våld i hemmet, försämrar tillgång till preventivmedel och abort.
Samverka för en hållbar framtid
Hon betonar att många människor under krisen har visat prov på solidaritet, som samarbeten mellan offentlig sektor och civilsamhället, men poängterar att det finns grogrund för desinformation och falska nyheter.
Men hur når man ut till flyktingläger och andra drabbade områden, där läskunnighet inte är självklart?
– Tillgången till mobiltelefoner har vuxit explosionsartat även i många fattiga länderna och vi har nya samarbeten, till exempel med WhatsApp, den typen av aktörer har visat stort intresse. I Kina var vi tidigt ute med översättningar till alla minoritetsspråk, inte minst till de grupper som redan är diskriminerade, säger Ulrika Modéer
”Leave no one behind” är ett av huvudbudskapen i de globala målen, efterlevs det när många nationer stänger sina gränser?
– Nej, jag ser stora risker för en värld med ökade klyftor och politisk polarisering med nationalistiska och populistiska förtecken. Därför är det så oerhört viktigt att de samhällssektorer som ser möjligheterna med en hållbar utveckling kan komma samman för att skapa lösningar som gör att människor återfår en framtidstro. Akademi, näringsliv, civilsamhälle och politik måste samverka för en hållbar framtid där alla människors rättigheter tas tillvara och där alla människor kan bidra utifrån sina förmågor.
Nationella klimatlöften
Vad händer med klimatfrågan 2020?
– Det skulle ju vara superåret för naturen men nu har klimatförhandlingar och utarbetandet av en global strategisk plan för biologisk mångfald skjutits på framtiden. På UNDP arbetar vi nu bland annat med nationella klimatlöften, vi lovade att stötta 100 länder att uppnå sina åtaganden men är nu uppe i 121.
Coronapandemin fortsätter att skörda liv och stora resurser läggs just nu på att stävja krisen. Vilka andra områden är absolut viktigast att behålla fokus på under pandemin?
– Vi måste klara av att göra fortsatta investeringar och stärka länders förmåga att hantera krisen annars kommer vi att stå inför denna situation igen. Att biståndet upprätthålls är en grundbult.
Global Report on Food Crises
Rapporten Global Report on Food Crises, som släpptes den 20 april, innehåller bland annat följande nyckeldata:
• Cirka 265 miljoner människor i låg- och medelinkomstländer kommer att uppleva en akut otryggad livsmedelsförsörjning vid slutet av 2020, om inte snabba åtgärder vidtas.
• Majoriteten av människor som led av en akut otryggad livsmedelsförsörjning under 2019 befann sig i länder som drabbats av konflikter (77 miljoner), klimatförändringar (34 miljoner) och ekonomiska kriser (24 miljoner människor).
• Tio länder utgjorde de värsta livsmedelskriserna under 2019: Jemen, Demokratiska republiken Kongo, Afghanistan, Venezuela (Bolivarianska republiken), Etiopien, Sydsudan, Syrien, Sudan, Nigeria och Haiti.
• 61 procent av Sydsudans befolkning befann sig i ett tillstånd av livsmedelskris (eller värre) under 2019. Sex andra länder såg också minst 35 procent av sina befolkningar befinna sig i en livsmedelskris: Sudan, Jemen, Centralafrikanska republiken, Zimbabwe, Afghanistan, Syriska Arabrepubliken och Haiti.
Om bistånd
Det finns två sorters bistånd. Humanitärt bistånd är det som syns mest och består av nödhjälp vid olika katastrofer. Det mer långsiktiga biståndet kallas för utvecklingssamarbete och syftar till att uppnå hållbara förändringar i samhället.
Höginkomstländer som Sverige bedriver ofta eget bistånd men ger också pengar till FN, EU och andra internationella organisationer som jobbar med utveckling. Utvecklingsprojekt kan också drivas av organisationer eller folkrörelser.
Det är viktigt att bistånd bedrivs på mottagarnas villkor. Folkrörelser, kvinnogrupper, miljörörelser och fackförbund är viktiga aktörer i det civila samhället i arbetet med att förbättra fattiga människors levnadsvillkor.
Sveriges bistånd
Svenskt bistånd medverkar till att minska fattigdomen i världen. Alla som bor i Sverige och betalar skatt är med och bidrar. Stödet bidrar till fattiga länders ekonomiska och politiska utveckling. Det stärker deras demokrati och skapar förutsättningar för dem att själva minska fattigdomen. Den myndighet som sköter biståndet är Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida.
FN
Förenta Nationerna är en mellanstatlig organisation som grundades 24 oktober 1945 för att främja internationellt samarbete. Idag består FN av 193 medlemsländer som tillsammans arbetar för fred, mänskliga rättigheter och ekonomiska och sociala framsteg.
UNDP
United Nations Development Program (UNDP) är FN:s organ för utveckling och biståndsarbete. UNDP finns på plats i 170 länder för att hjälper länder att genomföra Agenda 2030, förebygga kriser och konflikter, avskaffa fattigdom, utveckla sin institutionella kapacitet och stärka jämställdhet, mänskliga rättigheter och demokrati för att uppnå långsiktiga utvecklingsresultat.
Källa: Globalportalen.org