Landsbygd
Är minimalistisk livsstil ett svar på olika samhällsproblem?
Samtidigt som konsumtionen bara tycks öka väljer vissa i stället att skala ner. I en ny studie kommer forskare vid Örebro universitet att följa familjer som försöker hitta ett nytt sätt att leva – med färre prylar och mindre stress.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Under tre år ska forskarna undersöka hur det är att leva en så kallad ”minimalistisk livsstil”.
− Vi ska intervjua både enskilda och par, och även låta dem skriva dagbok, säger Jenny Alsarve, forskare i sociologi som driver projektet tillsammans med professor Helen Peterson.
De hoppas kunna ge en djupare förståelse för livsstilen, som tycks inspirera allt fler.
− Det är en liten grupp som lever så här, men trenden är växande, säger Jenny Alsarve.
Reaktion mot snabbare tempo
Olika personer verkar ha olika syn på vad det betyder att ha en minimalistisk livsstil men för de flesta handlar det om att leva enklare och jobba mindre.
− Man kan se det som en motreaktion mot ett accelererande tempo där många upplever tidspress och stress, säger Jenny Alsarve.
Genom det nya projektet vill de undersöka i vilken utsträckning en minimalistisk livsstil kan ses som ett svar på olika samhällsproblem, som hur vi ska klara klimatomställningen.
− Vid en första anblick verkar minimalismen gå hand i hand med ekologisk hållbarhet, men det är något vi vill titta närmare på, säger Jenny Alsarve.
En viktig aspekt av den minimalistiska livsstilen är att inte skaffa för många saker, men också att rensa och göra sig av med ägodelar. Tanken är att man på det sättet ska få en mer harmonisk tillvaro, men just den aspekten av minimalismen rimmar kanske inte så väl med klimatomställningen, resonerar Jenny Alsarve.
− Att bara göra sig av med saker och ägna sig åt utrensningsritualer är ju inte nödvändigtvis särskilt miljövänligt.
Hon beskriver deras studie som explorativ.
− Det finns inte så mycket forskning om detta sedan tidigare så vi vet inte så mycket om i vilken utsträckning minimalism bidrar till ekologisk hållbarhet eller om människor som har anammat det här sättet att leva faktiskt upplever ett ökat välbefinnande. Vi vill förstå det här bättre, och problematisera och fördjupa bilden, säger hon.
Går utanför normerna
Jenny Alsarve tror att det kan komma särskilda utmaningar med att leva minimalistiskt som familj eftersom valet då inte bara påverkar en själv utan också ens barn.
− Det finns starka normer för hur man ska leva. De här familjerna går utanför det, och det är nog inte så lätt, säger hon.
Hon tillägger att det med små barn dessutom tenderar att komma en hel del prylar.
Det finns starka normer för hur man ska leva. De här familjerna går utanför det, och det är nog inte så lätt.
− Det blir ett ständigt inflöde av saker. Det handlar inte bara om sådant man själv skaffar utan det kommer också saker från släkt och vänner, och när barnen blir större kan det komma nya utmaningar. Det kanske blir viktigt med märkeskläder och flygresor, och då måste man hantera det i familjen.
Jenny Alsarve ser att det kan krävas en del jobb för att upprätthålla den minimalistiska livsstilen. Under forskningsprojektet ska de undersöka hur det ansvaret delas inom familjen ur ett jämställdhetsperspektiv. Vem är det till exempel som rensar bland kläder och saker? De ska också undersöka om drivkrafterna till att leva minimalistiskt ser olika för kvinnor och män.
− Tidigare studier visar att kvinnor känner sig mer stressade och upplever mer svårigheter att få ihop arbetsliv och familjeliv, så det kan vara så att kvinnor är mer drivande i att anamma en sådan här livsstil.