Antibiotikaresistens kostar miljarder

Antibiotikaresistens är inte bara ett hot mot människors liv, enligt nya beräkningar från Folkhälsomyndigheten väntas resistensen kosta sjukvården miljardbelopp.

Antibiotikaresistens kommer att kosta sjukvården minst fem miljarder kronor fram till år 2024. Det har Folkhälsomyndigheten kommit fram till genom en ny beräkningsmodell. Men det gäller bara om Sverige lyckas behålla den jämförelsevis långsamma ökningstakten av resistenta bakterier, som vi har i dag. – Det är otroligt viktigt att hälso- och sjukvården agerar för en långsiktigt hållbar situation. Genom att fortsätta arbeta förebyggande mot resistenta bakterier i Sverige kan vi undvika mycket stora kostnader i framtiden, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten har också undersökt vad det skulle kosta om resistensutvecklingen förvärras, så att Sverige 2024 hamnar på samma nivåer av resistenta bakterier andra länder brottas med i dag. Blir läget exempelvis som i Tyskland så fördubblas de direkta kostnaderna till 10 miljarder kronor. Om läget däremot blir som i Italien, så kommer kostnaderna att femfaldigas och uppgå till till 28 miljarder kronor 2024. Beräkningsmodellen är framtagen för att uppskatta sjukvårdens direkta kostnader för resistenta bakterier mellan 2015 och 2024. Med direkta kostnader avses här dyrare läkemedel, längre vårdtider och smittspårning. Beräkningen visar på en miniminivå och syftet är att ge underlag för att kunna planera inför framtiden. Modellen som Folkhälsomyndigheten har använt ska nu vidareutvecklas till att även omfatta indirekta kostnader. Detta för att ge en bild av antibiotikaresistensens totala kostnad för sjukvården och samhället. Indirekta kostnader omfattar bland annat produktionsbortfall i samband med ökad sjukdomsbörda och konsekvenser av smittspridning, som stängda vårdavdelningar och inställda operationer. – I slutänden är det ändå patienterna som drabbas av de största konsekvenserna när antibiotika inte fungerar, i form av extra lidande, ökad sjuklighet och dödlighet, säger Malin Grape.