Klimat
Andra blommor i framtidens midsommarkrans
Nu står midsommar för dörren. Enligt traditionen ska du lägga sju blommor under huvudkudden för att få chansen att drömma om din kommande partner. Förändringar i flora och klimat kan dock påverka vilka blommor som hamnar under framtidens kuddar. Men även våra mattraditioner kan förändras.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Vilka växter gynnas eller missgynnas när klimatet tidigarelägger växters uppvaknande? I ett forskningsprojekt visar ett antal forskare att klimatförändringar kan påverka naturens “tajming”, och att förskjutningarna accelererar.
– En del glider isär, en del glider ihop. Vilken effekt detta får för växterna, fåglarna och insekterna är en intressant forskningsfråga, säger Kjell Bolmgren, växtekolog som specialiserat sig på fenologi, alltså hur naturen förändras över årstiderna, vid SLU och en av forskarna i projektet.
Klimatförändringar har tidigarelagt våren med 10-12 dagar. Det har inneburit att arter som vitsippor, tussilago och hägg blommar tidigare, och att det kan bli en obalans mellan arternas samspel.
– Om äppelträden hinner blomma ut innan insekterna vaknat så kommer det att leda till sämre pollinering, säger Lena Tranvik på artdatabanken till SVT.
Växterna blommar tidigare
Trädgränsen flyttar upp, sjöar blir varmare och växterna blommar tidigare på året. Inom 100 år skulle stora delar av fjällvandringsleden Kungsleden kunna gå genom skog. Förskjutningen av säsonger har främst märkts under våren, men i år har även sommarblomster kommit tidigare då värmen kom snabbt och varit ihållande.
– Det är en minskad effekt ju närmre midsommar du kommer. Vi tror att det beror på att det normalt sett är många bakslag under våren, alltså att värmen bryts av med kallare perioder, säger Kjell Bolmgren.
Våren hade en sen start, men det har varit full fart sedan dess.
I år har det inte funnits det som Kjell Bolmgren kallar bakslag, utan värmen har varit konstant. I maj var temperaturen fem-sex grader varmare än normalt.
– Våren hade en sen start, men det har varit full fart sedan dess. Det har varit svårt att veta vad som påverkar en högsommarväxt, men nu ser vi att försommarblommor som hjortronblom, prästkragar och liljekonvaljer tidigarelagts kraftigt när de får chansen, säger Kjell Bolmgren.
Lätt att få tag på jordgubbar
Vid ihållande plusgrader börjar även gräset och ängsmarken att växa. När gräset är tillräckligt högt och de samlat på sig nog med resurser för året börjar det blomma. Även bär, som hjortron, blåbär och jordgubbar påverkas.
– Ett påtagligt exempel är bärmognad. Vi brukar förknippa midsommar med jordgubbar, men också veta att det vid kalla år kan vara svårt att få svenska jordgubbar vid den tiden, men nu har de däremot gått att få tag på i affärerna sedan länge,säger Kjell Blomgren.
Ett orosmoment med längre växtsäsongen är att det kan påverka andra arter, som insekter.
– Den stora sommarfrågan är om vi får en generation till insekter. Det mest påtagliga exemplet är granbarkborren, en kostsam skadeinsekt på skogen. Det skulle innebära stora kostnader för skogsbruket om vi fick två generationer under sommaren istället för en, som idag.
Midsommartraditioner kan förändras
Men hur kommer våra sommarväxter påverkas? Det är självklart svårt att svara på vilka blomster som kommer finnas i kransarna om hundra år, men Kjell Bolmgren tror att åtminstone att bären kan förändra midsommartraditionerna.
Jag tror kanske att blåbärstårta kan leta sig in på midsommarbordet.
– I år kom en nyhet om att hjortron blommar tre veckor tidigare, och jag tror kanske att blåbärstårta kan leta sig in på midsommarbordet. Bärförändringen kommer helt klart komma, säger Kjell Bolmgren.
Fenologi
Fenologi är läran om hur naturen förändras över årstiderna. Det handlar om årligt återkommande faser i naturen, såsom lövsprickning, blomning, fruktsättning, höstlövsfärger, lövfällning, djurs vintervila och reproduktion, flyttfåglarnas ankomst och avfärd etc.
I fenologin försöker man förstå vilka faktorer, som exempelvis temperatur, dagslängd, markvattentillgång, närings- och resurstillgång, som styr växters, djurs och ekosystems fenologiska egenskaper.
Har du ett skarpt naturöga? På www.naturenskalender.se får du gärna rapportera in bärmognad och sommarblomning för att bidra till Kjell Bolmgrens och de andra forskarnas arbete.
Vad får man plocka?
Det är fritt att plocka blommor, bär och svamp i naturen för privat bruk, men vissa växter är fridlysta. Det innebär oftast att en växt- eller djurart är helt fredad, och du får inte plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten även om djuret eller växten finns på din egen tomt.
Exempel på fridlysta arter är många orkidéer, fem olika svamparter och åtta olika lavsorter. Här kan du hitta information om vad du inte får plocka.