Forskare ser en explosiv ökning av appar för artbestämning. Apparnas popularitet visar att många vill lära sig mer om naturen, men utvecklingen väcker samtidigt frågor om vad som händer med datan som samlas in.

Det har kommit många nya appar som kan hjälpa oss att identifiera växter, djur och andra organismer i naturen. Tack vare framstegen inom AI har apparna också blivit bättre på att känna igen olika arter, och antalet nedladdningar av apparna har ökat markant de senaste åren.

– AI-baserad teknik har verkligen slagit igenom! De första apparna dök upp 2013, och nu finns det många och de används flitigt, säger Minh-Xuan Truong, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.

Forskarna har undersökt både gratis- och betalappar, och de har sett att dessa delvis spelar olika roller. Gratisapparna drivs ofta av akademiska och ideella initiativ, och bidrar till globala databaser om biologisk mångfald. Betalapparna når en bredare publik, men datan som samlas in kommer i regel inte till samma nytta. De kommersiella apparna fokuserar i stället på individuell användning och lärande, och företagen samlar in personlig data från användarna för marknadsföring.

– Företagen som utvecklar betalda appar sitter på enorma mängder biodiversitetsdata som inte är tillgängliga för exempelvis naturvård eller offentliga myndigheter. Vi ser fördelar med partnerskap mellan medborgarvetenskapsprogram och stora teknikföretag, men till vilket pris? Kommer dessa företag verkligen att göra biodiversitetsdata tillgängliga eller snarare fokusera på sociala data för att tjäna sina affärsintressen, frågar sig René van der Wal, professor i medborgarforskning på SLU i pressmeddelandet.