Vatten
Allt färre ställer om till ekologisk odling
Ökningen av ekologisk odling i Sverige tappar fart och det är framför allt i slättlandskapen som omställningen till ekologisk odling går trögt. Vad det beror på ska forskare nu gå till botten med i ett nytt projekt.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Enligt den svenska Livsmedelsstrategin ska 30 procent av jordbruksmarken vara ekologisk 2030, men utvecklingen har stagnerat de senaste åren. I dag uppgår den ekologiska odlingsytan till 19 procent och ökningen har avstannat.
– Det finns till och med en tendens till att odlare ställer om från ekologisk till konventionell odling, säger Henrik Smith, professor i biodiversitet och bevarandevetenskap vid Lunds universitet.
Han tror att utvecklingen hänger samman med de stigande livsmedelspriserna.
– När livsmedelspriser stiger kan det slå mer mot försäljningen av ekologiska produkter, det är en stark hypotes.
Även om ökande livsmedelspriser påverkar just nu, så kan det inte förklara att allt färre väljer att ställa om till ekologisk odling, vilket leder till att målen inte nås. De bakomliggande orsakerna till detta ska han och hans kollegor nu ta reda på i det nya projektet Vad begränsar expansionen av ekologisk odling i Sverige.
Ekologisk odling vanligare i Småland
Forskarna har sett att omställningen till ekologisk odling går extra trögt i produktiva jordbrukslandskap, exempelvis slättbygden i Skåne, som domineras av jordbruksmark.
– Det är extrema skillnader över Sverige, säger han och tillägger att ekologisk odling är vanligare i exempelvis skogsrika områden i Småland.
Inte heller vad dessa geografiska skillnader beror på vet forskarna med säkerhet i dag, men en rad olika hypoteser ska nu testas för att få svar. En sådan hypotes är att brist på tillgång till näring gör det mer besvärligt att odla ekologiskt i produktiva jordbrukslandskap.
– På grund av strukturrationaliseringen av jordbruket så har de flesta jordbrukare i dessa områden ingen djurhållning, och saknar därför tillgång till egen stallgödsel, vilket försvårar ekologisk odling eftersom mineralgödsel inte får användas. Avsaknaden av betande djur gör det också mindre lönsamt att odla vall, vilket försvårar naturlig ogräsbekämpning.
En annan hypotes är att jordbrukare i slättlandskapen i grunden har en högre produktion, vilket gör att den relativt sett lägre produktionen i ekologisk odling inte kompenseras av dagens stöd till ekologisk odling.
Inspirera till ett hållbart lantbruk
I tidigare forskning har ekologisk odling jämförts med konventionell odling, men i detta projekt ska olika metoder att bedriva ekologisk odling jämföras. På så sätt hoppas forskarna få reda på mer om vilka parametrar som begränsar eller stärker odlingen.
På sikt hoppas han att projektet ska bidra med förslag på åtgärder som kan öka jordbruksproduktionen utan att kompromissa med lantbrukets miljövinster.
– Vi vill inspirera till ett hållbart lantbruk generellt – inte bara ekologisk odling.
Han öppnar också upp för ett nytänkande om regelverket för ekologisk odling.
– Kanske vore det exempelvis bättre att lägga om stödet för ekologisk odling så att jordbrukarna får betalt för de ekosystemtjänster som odlingen åstadkommer. På så sätt riktas stöden dit de gör mest nytta.