Alger – en ny pusselbit när korallreven ska räddas

Betande fiskar är en viktig pusselbit i korallrevens ekosystem – utan dessa växer reven lätt igen. I ett internationellt projekt tittar forskaren Maria Eggertsen på algbäddarnas funktion som barnkammare för dessa fiskar.

Med klimatförändringarna har korallblekning blivit ett växande problem: över 70 procent av jordens korallrev anses vara hotade. I arbetet med att skapa gynnsamma förutsättningar för korallerna vet forskare att herbivora, växtätande, fiskar är viktiga – utan deras betande som håller nere växtligheten skulle korallreven få svårt att återhämta sig.

– Med det här projektet vill vi sätta algerna på kartan.

Men trots att forskningen kring de betande fiskarna är relativt omfattande, har man inte sett hur viktiga algområdena är, menar Maria Eggertsen. När de här fiskarna är små fyller grunda algområden nära land en avgörande funktion, som barnkammare. – Med det här projektet vill vi sätta algerna på kartan. Makroalger ses lätt som något negativt eftersom de konkurrerar med koraller. Men det är när de är på fel plats i ekosystemet. Det finns en rätt plats för dem och det är ofta i grundare områden där koraller inte trivs, säger hon.

Bortglömda i forskningen

I Sverige har vi de senaste åren sett både forskning och åtgärder vad gäller ålgräsängar och deras funktion som barnkammare för fiskar. Det har också forskats kring sjögräsområden utanför Östafrika, men trots algområdenas liknande funktion som barnkammare så är de relativt bortglömda. – Ofta när man pratar om tropiska ekosystem så pratar man om mangrove, koraller och sjögräs – man nämner oftast inte algerna. Vi behöver förstå de här områdenas betydelse, så att vi kan se till att de inte försvinner, säger Maria Eggertsen.

Snorkling och kameror

Hon är just hemkommen från Franska Polynesien och nu väntar labbarbete vid den ekologiska institutionen vid Stockholms universitet innan avhandlingen kan skrivas färdigt. Hennes fältarbete i Tanzania och på Moorea, där algområden är vanligt förekommande, har framförallt handlat om att kartlägga fiskarnas beteende och habitat. Det görs enklast genom snorkling och med hjälp av kameror; Maria Eggertsen beskriver sig själv som en fish stalker. – Vi tittar också på betning som en ekologisk funktion, för att förstå vad som påverkar betningen. Varför betar fiskarna i vissa områden, vad påverkar deras beteende och utbredning? Vi vill ju gärna att de ska beta så mycket som möjligt, så att det kan komma nya koraller.

Projekt om algodling

När det internationella projektet, som Maria Eggertsens avhandling är en del av, inleddes handlade det framförallt om algodlingar längs Östafrikas kust. Algerna odlas bland annat för att tillverka stabiliseringsmedel. De andra forskarna i projektet tittade på de ekologiska konsekvenserna av odlingarna: vad händer när den odlade algen kommer ut i befintliga, naturliga algområden.

– Vi vill ju gärna att de ska beta så mycket som möjligt, så att det kan komma nya koraller.

Men man såg snart att det saknades referenser – det fanns inget att jämföra med. Maria Eggertsens avhandling om beteenden och habitat är tänkt att ge den pusselbiten till det internationella projektet, men den blir förhoppningsvis också en del i förståelsen av de fiskar som behövs för att rädda korallreven. – I Sverige vet vi ganska mycket om algbältenas betydelse som uppväxtområde för fisk, men det finns överhuvudtaget ingen sådan litteratur för Östafrika. Det är stor skillnad på vilka fiskar som använder sjögräsområdena och vilka som använder algområdena.

Skydda habitaten

Eftersom algområdena ofta finns i grunt vatten är de lättillgängliga för människor och därmed också ofta utsatta. I dag finns det en medvetenhet om att det krävs förvaltningsplaner för att skydda sjögräsområden, säger Maria Eggertsen, som hoppas att algerna relativt snart blir en naturlig del i de planerna. – Jag tror att det är viktigt att skydda själva habitaten, till exempel så att man inte bygger hamnar eller andra konstruktioner där de finns. Det är egentligen inga jättestora insatser, men det krävs att områdena uppmärksammas.