Attitydförändring bättre än elbilar

Trots de tekniska framstegen inom fordonsområdet så måste bilresandet minska. Tyvärr är de personer som använder bilen mest, män över cirka 30 år, minst benägna till förändring. Men det finns hopp – den yngre generationen har andra resmönster.

Även om teknikskiftet, exempelvis till elbilar och utsläppsfria fordon, går snabbt så måste bilresandet minska.

– Om Sverige ska uppnå hållbara transporter så räcker det inte med nya tekniska lösningar. Forskning visar att vi måste köra mindre bil, men ingen har tittat på vem som förväntas göra jobbet, det vill säga vilka som kör mest, säger Lena Smidfelt Rosqvist, forskningsledare på Trivector.

I en kommande rapport från Lunds universitet och konsultbolaget Trivector med forskningsfinansiering från Energimyndigheten har man tagit reda på just detta – vilka som kör mest.

Skillnad mellan könen

Rapporten visar att en fjärdedel av Sveriges befolkning står för 91 procent av bilresorna under en genomsnittlig dag.

Rapporten visar också att det finns stora skillnaderna mellan hur olika grupper använder bilen. Till exempel reser kvinnor i snitt 22 kilometer med bil medan motsvarande siffra för män uppgår till 38 kilometer per dag.

För arbetspendling är skillnaden mellan könen stor. Arbetspendling utgör däremot en mindre del av det totala resandet med bil räknat i kilometer, flest bilkilometer används för fritidsresande.

– Män har fler bilkilometer inom alla ärenden men mycket mer för arbetsresor och ännu mer för tjänsteresande, bekräftar Lena Smidfelt Rosqvist.

Inkomst spelar roll

Det är främst män från cirka 30-årsåldern och uppåt som kör långt med bil. Finns det geografiska skillnader?

– Vi har sett en liten överrepresentation på landsbygd – men sambandet med inkomst är större. De som tjänar mer använder bilen mer.

Lena Smidfelt Rosqvist och hennes forskarkollega Lena Winslott Hiselius har också granskat en studie om miljöattityder från Naturvårdsverket. Utredningen visar att kvinnor och yngre i högre utsträckning är benägna att ändra sina resvanor.

Det motsatta gäller för män och äldre, som är mindre förändringsbenägna.
– Här ser vi en felmatchning, de som reser mest är minst villiga att ändra sig.

Andra resvanor hos unga

Forskarna har tittat på olika scenarier som skulle kunna minska bilkörningen. Ett scenario bygger på att den yngre generationen, som kommer att vara medelålders 2050, ändrar sina resvanor jämfört med dagens generation.

Om Sverige ska uppnå hållbara transporter så räcker det inte med nya tekniska lösningar.

Det skulle leda till en minskning med 22 procent koldioxid  utan att de nuvarande äldre på individnivå egentligen skulle behöva minska sin bilanvändning.

– Vi vet att dagens unga inte reser lika mycket som vi, säger Lena Smidfelt Rosqvist, som själv är i 50-årsåldern, och tillägger att de unga måste skapa sitt eget transportbeteende.

Elbilen löser inte problemet

Resonemanget får stöd i rapporten, som visar att män under 25 år reser mindre än 20 kilometer per person och dag.

Lena Smidfelt Rosqvist hänvisar också till andra forskningsstudier som visar att unga i dag reser mindre än vad tidigare generationer gjorde i samma ålder.

– Dels är det en allmän trend, men det har också med urbaniseringen att göra. Om man bor i en stad så minskar beroendet av bil.

En åtgärd som forskarna lyfter fram är information om hållbara nivåer för bilresor och alternativ till bilen. Här drar hon paralleller till informationskampanjer om rökning.

– Vi måste jobba med attitydfrågor. Om folk tror att elbilar kommer lösa problem så tror de fel, det är sorgligt. Vi måste informera om vad forskningen säger att vi behöver göra.