Tio myter om hållbar konsumtion som leder beslutsfattare fel

Ska vi nå ett hållbart samhälle måste konsumtionsmönstren ändras i grunden och politiken tydligare visa vägen. Det är budskapet i en stor forskningsstudie från Nordiska Ministerrådet där 10 myter om hållbar konsumtion skingras.

Vi vill gärna tro att ekomjölk, lågenergilampor och fler miljömärkta varor i kassen är tillräckliga insatser för att nå ett hållbart samhälle. Men ”grön” konsumtion som lösning på hållbarhetsproblemen är en av de myter, eller snarare halvsanningar, som sätts under luppen i den tvärvetenskapliga studien Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion.

– Grön konsumtion är en viktig strategi, men det behövs också en politik för minskad konsumtion. Vi måste komma ihåg att alla varor har en ekologisk ryggsäck. Även de ekologiska och miljömärkta produkterna, menar Oksana Mont, professor i hållbar konsumtion vid Lunds universitet, och en av författarna till rapporten.

Miljövinsten äts upp

Trots stor miljömedvetenhet och 20 år av politik för hållbar konsumtion har vi i Norden bland de största ekologiska avtrycken i världen per person. Hur kommer det sig att resursanvändning och miljöpåverkan kopplad till konsumtion fortsätter att öka? Oksana Mont efterlyser tydligare visioner och politiskt ledarskap.

– Miljöengagemanget i de nordiska länderna är mycket starkt, men vi lyckas ändå inte få några stora framgångar på det här området. En hypotes om varför det går så långsamt är att det finns missuppfattningar vad gäller hållbar konsumtion, i synnerhet bland dem som utformar politiken, säger hon.

Hon konstaterar att även om satsningar på tekniska förbättringar lett till att produktionen i sig blivit effektivare, så äts den miljövinsten upp av att antalet produkter och de sammanlagda utsläppen per hushåll ökar.

Det finns en gräns för vad enskilda beteendeförändringar kan åstadkomma för att minska miljöpåverkan.

Varuutbudet i våra mataffärer är ett bra exempel på hur utvecklingen ser ut. Ett snabbköp kunde år 2010 erbjuda konsumenterna 45 000 olika produkter, år 1999 var antalet produkter i en större matbutik 12 000. Hela 99 procent av det materiella innehållet i de varor vi konsumerar blir avfall inom sex veckor, berättar Oksana Mont.

– Det sker en jättesnabb genomströmning av resurser. Huvudbudskapet när det gäller myterna om grön konsumtion är att det finns en gräns för vad enskilda beteendeförändringar och konsumenterna själva kan åstadkomma för att minska miljöpåverkan.

Vision och färdplan saknas

För att nå mer hållbara konsumtionsmönster och livsstilar krävs även förändringar av samhällsstrukturer och sociala normer. Här har de politiska beslutsfattarna den viktigaste rollen för att visa vägen enligt slutsatserna i studien. Och de kan få god hjälp av forskningen inom beteendevetenskap och konsumtion.
– Fram till 2006 hade Sverige en nationell strategi för hållbar konsumtion och produktion. Nu saknas vision och färdplan. Vi behöver en plan med fokus på både effektivisering, hållbar konsumtion och tillräcklighetsfrågor, säger Oksana Mont.

I projektet har forskarna intervjuat beslutsfattare från fem länder, haft fokusgrupper, genomfört webbseminarier och deltagit i Almedalen.
– Vi har sett studien som språngbräda för dialog om myterna, säger Oksana Mont.

Vi måste vidga våra vyer om välbefinnande och göra hållbar livsstil till standardalternativet

Attitydförändringar och acceptans

En myt handlar om att konsumtionspolitik är för kontroversiell för att accepteras av allmänheten. Här pekar forskarna på att det går att ändra värderingar och bygga positiva sociala normer som inkluderar en acceptans för kraftigare politiska åtgärder. Införandet av rökförbud och trängselskatt är exempel på målmedvetet politiskt arbete och kommunikation som lett till attitydförändringar och acceptans.

Vi måste vidga våra vyer om välbefinnande och göra hållbar livsstil till standardalternativet, summerar Oksana Mont. I det konceptet ingår en övergång från att köpa resurskrävande varor till att konsumera tjänster med mindre miljöpåverkan.
– En viktig del i arbetet med hållbar konsumtion är att det behövs fler indikatorer. Att vi förknippar lycka med välstånd kommer från den ekonomiska vetenskapen, där vi i slutändan kopplar BNP till subjektivt välbefinnande, vilket är en konstig sak att göra speciellt i de nordiska länderna, säger hon.

Svårt med konsumentpolitik

Första veckan i december anordnade Nordiska Ministerrådet ett slutseminarium om studien på hotell Sheraton i Stockholm. Ett stenkast från julhandeln där hållbarhetsarbetet gjort halt och det istället handlar om försäljningsrekord. En av deltagarna i paneldebatten var Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.
– Jag tycker att det är bra att rapporten om myterna har tagits fram, det behövs mer kunskap och debatt. Studien visar att det är svårt med konsumentpolitik. Vi måste gå mot smartare konsumtion men det händer för lite, politikerna är för ängsliga, säger han.