Baljväxter – fixar både bilen och biffen

Baljväxter är rika på proteiner och kan bidra till klimatsmart bränsle. Nu vill EU öka odlingen av dessa växter som har den unika förmågan att kunna binda sitt eget kväve.

I jakten på hållbara energikällor lyfts olika åkerbränslen ofta fram: snabbväxande pilarter, ”energigräs”, oljeväxter och spannmål. Men eftersom de gödslas med energikrävande konstgödsel, precis som de flesta andra åkergrödor, blir energivinsten i slutändan inte särskilt stor.

Fixerar sitt eget kväve

Det finns dock en växtfamilj som kan råda bot på problemet: baljväxterna, det vill säga ärtor, bönor, klöver, lusern och lupiner. Och nu vill EU att baljväxterna får en skjuts framåt i medlemsländerna.

– Potentialen är stor för baljväxter, både för produktion av mat och biobränsle, säger Georg Carlsson, forskarassistent vid Institutionen för biosystem och teknologi vid SLU, som ingår i EU:s nya baljväxtprojekt Legato.

– Fördelen med att baljväxter fixerar sitt eget kväve ger oss stora miljö- och klimatvinster och är något man absolut bör ta hänsyn till i ekonomiska kalkyler, säger han.

Flera positiva effekter

Baljväxternas förmåga beror på att de lever i symbios med Rhizobium-bakterier, ett slags jordbakterier som håller till i växtens rotknölar och kan fixera luftens kväve och göra det tillgängligt för växten. Baljväxterna gödslar alltså sig själva.

– Vid en bra symbios mellan baljväxter och bakterierna, som man ofta får vid odling av till exempel ärt, åkerböna och klöver, behöver man inte använda någon kvävegödsel alls, säger Erik Steen Jensen, professor vid samma institution.

Han har lett en internationell forskargrupp som gjort en sammanställning av ett stort antal studier kring baljväxter. Forskarna kunde även konstatera andra positiva effekter, bland annat är avgången av den potenta växthusgasen lustgas (N2O) i genomsnitt 60 procent lägre från odling av baljväxter än för kvävegödslade grödor.

Blandar med andra grödor

Baljväxter odlas ofta i rena bestånd, till exempel sojabönor i Sydamerika och försök med baljväxtträdet Pongamia som energigröda i Australien. Men genom att blanda in de självgödslande baljväxterna i andra grödor, till exempel i vallodling, där klöver eller lusern samodlas med perenna gräs, kan klimatnyttan bli ännu större.

– Baljväxterna och gräsen kompletterar varandra och ger hög skörd med låg miljöpåverkan. Av vallskörden kan man göra biogas, och de kväverika resterna från rötningen kan sedan användas som biogödsel och föras tillbaka till åkermarken, både till fodervallar och livsmedelsgrödor, säger Erik Steen Jensen.

Biogasproduktion i liten skala

Vall med baljväxter har nu börjat användas för biogasproduktion i Sverige, men än så länge är det i liten skala.

– Om odlingen ska få ökat genomslag behöver jordbrukarna veta att det finns avsättning så att de vågar investera. Det behövs flera biogasanläggningar och metoderna för hantering och förbehandling av biomassa behöver utvecklas så att det blir intressant för anläggningarna att köpa in vall, säger Georg Carlsson.

Rika på proteiner

När det gäller att klara de mest klimatpåverkande delarna av de svenska hushållens konsumtion, populärt sammanfattat ”bilen, biffen, bostaden” efter en statlig utredning för snart tio år sedan, är baljväxter användbara på flera sätt. Förutom att bidra till klimatsmart bränsle som fixar ”bilen” är baljväxter också rika på proteiner och kan därför hjälpa oss att klara ”biffen”.

– Det är stort fokus nu på baljväxter som human näring, säger Erik Steen Jensen. De kan ersätta vår köttkonsumtion på ett fantastiskt sätt och intresset i Sverige är stort, marknaden växer för alternativa proteinkällor. Det nya EU-projektet handlar bland annat om hur vi kan förädla baljväxter så att vi får högre kvalitet och en variation av välsmakande produkter. För vi vill kanske inte äta klassisk ärtsoppa oftare än varje torsdag, säger Erik Steen Jensen.