Unik studie kartlägger cocktaileffekten

Vi är omgivna av tusentals kemikalier men vet än så länge ganska lite om vad dessa blandningar kan ha för effekter. Ny forskning försöker hitta kopplingar mellan kemikaliecocktails och effekter på ekosystemen på Sveriges västkust.

En kemikalie i taget är den traditionella riskbedömningens gång. Laboratorieförsök visar hur mycket av ett ämne som vi kan utsättas för utan risk. Så länge den nivån inte överskrids så ska allt vara i sin ordning. Men om blandningar av kemikalier är farligare än de enskilda substanserna var för sig, hur kan man ta reda på detta? Det finns över 100 000 industriellt framtagna kemikalier i vårt samhälle idag. Att undersöka alla möjliga blandningar och miljö- och hälsoeffekter är omöjligt.

Unikt försök

Men nu görs ett unikt försök vid Göteborgs universitet att hitta sambanden mellan kemikaliecocktails och effekter i vår miljö. Professor Thomas Backhaus vid Institutionen för biologi och miljövetenskap leder ett projekt där de undersöker om det försämrade tillståndet i havsmiljön kring de svenska kusterna kan vara effekter av kemikalieblandningar, så kallade cocktaileffekter. – Det är mycket viktigt att vi undersöker hur dagens föroreningssituation faktiskt ser ut och hur den påverkar vår miljö. Det är inte som förr i tiden när källorna till utsläpp var lätta att se och effekterna i första hand var lokala, säger Thomas Backhaus.

Provtagning längs västkusten

Som ett första steg i projektet har de tagit vattenprover längs den svenska västkusten. Provtagningsplatserna omfattar mer förorenade områden, som i Göteborgs hamn, och platser längre från större föroreningskällor. När de viktigaste kemikalierna identifierats ska man i laboratoriemiljö, där faktorer som försurning eller övergödning kan räknas bort, se hur till exempel spigg och havstulpaner påverkas av de kemikalieblandningar som hittats i proverna från västkusten. – Miljögifterna slår olika mot olika arter. Vissa kan gynnas, andra missgynnas. Det betyder att den biologiska mångfalden påverkas, men även den genetiska mångfalden inom varje art, berättar Erik Kristiansson, forskarassistent vid Chalmers och verksam i projektet.

Upptäcka tidiga effekter

Hur djur och växter påverkas av gifter i miljön upptäcker vi i allmänhet på ett mycket sent stadium, exempelvis som dramatiska effekter på reproduktion. I projektet ska effekterna istället följas på gennivå. I korthet innebär det att forskarna ska se vilka gener som blir mer förekommande vid högre halter miljögifter, alltså vilka gener som är bra för organismen i en förorenad miljö. – Vi kommer kunna se de eventuella effekter som en kemikalieblandning har på gennivå. Vad som blir nästa steg beror på vilka resultat vi får fram. Om det är rengöringsmedel som orsakar problemen kanske reningsverken måste förbättras. Om det istället är insektsgifter eller medel mot påväxt på båtbottnar krävs andra åtgärder, säger Thomas Backhaus.