En fjärdedel av Stockholms skärgårds strandlinje är exploaterad. Ingen vet idag hur det påverkar undervattensväxter och fiskbestånd i kustområdet. Projektet Plant-Fish, genomför nu en stor studie av 32 vikar för att bättre förstå samspelet mellan olika organismer i grunda vikar samt se hur mänsklig aktivitet påverkar miljön.

I Krysshamn utanför Stockholm har sommaren börjat släppa sitt grepp. Kalla vindar sveper in och det kluckar när vågorna slår mot båtarna i den annars lugna viken. I en liten Buster-aluminiumbåt kör forskarna mellan olika punkter som de tidigare märkt ut. I fören står forskningsledaren Johan Eklöf med ett fem meter långt metspö. Men istället för fiskekrok är en liten sprängladdning fäst i linan.

Sprängladdning slår ut yngel

Båten närmar sig den orangea boj som märker ut platsen. Kollegan Philip Jacobson stänger av motorn och låter båten tyst glida fram de sista tio metrarna. Forskarna Åsa Nilsson och Marelle van Snoek gör sig redo att ta hand om proverna som snart kommer tas upp. Johan sänker försiktigt ner sprängladdningen en halv meter under ytan. – Klart för sprängning! Tänt var det här!, ropar han. Laddningen smäller av och vatten flyger flera meter upp från ytan. Kraften från laddningen slår ut alla fiskyngel som finns inom en radie på fem meter. Forskarna greppar håvarna och fångar upp de fiskyngel som flyter upp till ytan. Johan dyker ner och samlar upp de fiskar som hamnar på botten. Han får sällskap av Åsa som simmar ner för att studera bottenvegetationen.

Samspelet i grunda vikar

Det forskarna vill ta reda på är vilka fisk- och växtarter som lever i de olika vikarna, och hur många det finns av varje art. Man vill bättre förstå samspelet mellan olika organismer i grunda vikar; och hur detta samspel samt mänsklig aktivitet kan påverka vikarnas miljöstatus. Nyligen genomförda undersökningar av två av projektets medarbetare Ulf Bergström och Göran Sundblad (se faktaruta) visar att både byggnation av småbåtsbryggor och båttrafik i vikar kan ha negativa effekter på de bottenväxter som är viktiga under fiskleken, och som senare skyddar fiskyngel från predatorer. Denna påverkan tror man i förlängningen leder till svagare rovfiskbestånd. Ett av Plant-Fish syften är att se om denna teori håller på större skala genom att titta på artsammansättningen i vikar med allt från 300 båtplatser till vikar som är näst intill ostörda. – De tidigare studierna tyder på att det finns en koppling mellan strandexploatering, minskad bottenväxlighet och antalet fiskar, dock är det baserat på några få platser, det vi gör nu är i mycket större skala, säger Johan Eklöf som leder projektet.

Bättre beslutsunderlag

Det forskarna kommer fram till kan ha stor betydelse för framtida förvaltning av dessa vikar, vilket idag är en känslig fråga då miljöaspekter- och ekonomiska intressen inte alltid går hand i hand. Resultaten från forskningen kan förhoppningsvis bidra till bättre beslutsunderlag för olika handläggare i strandskyddsfrågor. – De ställs dagligen inför frågor som rör exempelvis byggnationer av bryggor eller muddring. Idag kan de ofta inte säga mer än att de tror att det har en miljöeffekt, eftersom de har relativt lite eller ibland ingen forskning att luta sig mot. Detta gäller speciellt frågor kring hur pass mycket exploatering som kan tillåtas utan att naturvärden, t ex fiskrekrytering, påverkas för mycket. Därför kommer vi inom projektet försöka besvara även den typen av frågor, säger Johan Eklöf.

Hotade värden

Vilka blir konsekvenserna om rovfiskbestånden minskar i kustområdet? – Tidigare studier tyder på att stora rovfiskar som torsk har en viktig roll i Östersjöns öppna vattenmassor, till exempel i att hålla nere de djurplanktonätande fiskarterna och därigenom ge bättre vattenkvalitet. Inom vårt projekt testar vi hypotesen att kustnära rovfiskar som abborre och gädda har liknande effekter men i grunda vikar och inlopp, säger Johan Eklöf. – Det kustnära yrkesfisket av gädda och abborre omsätter miljontals kronor per år. I en del områden har dock dessa fiskar (och därför även yrkesfisket) i princip försvunnit, vilket kan bero på flera olika saker. Även sportfisket är en stor industrinäring längs våra kuster. Uthyrning av båtar, fiskekort, hotellnätter och utrustning kan ge flera 100 miljoner per år. Därtill är ju sportfiske i skärgården en viktig källa till både nöje och välmående för många svenskar. Forskarna kör tillbaka till en av bryggorna och lassar av en del av utrustingen. Motorn startar och de åker vidare till nästa punk. Två provtagningar till och sedan är de klara för dagen. Imorgon väntar sex stycken nya. Förhoppningen är att presentera delar av resultaten redan under 2015.
Schematisk figur som visar hur födoväven och de ekosystemtjänster som produceras i grunda kustmiljöer påverkas av olika verksamheter och olika typer av förvaltning.Illustration: Joakim Hansen/Östersjöcentrum

Schematisk figur som visar hur födoväven och de ekosystemtjänster som produceras i grunda kustmiljöer påverkas av olika verksamheter och olika typer av förvaltning.
Illustration: Joakim Hansen/Östersjöcentrum

Plant-Fish

Projektet handlar om att få en bättre förståelse för samspelet mellan olika organismer i grunda vikar, hur detta samspel kan påverka vikarnas miljöstatus, samt hur nyckelarter som stora rovfiskar och bottenvegetation påverkas av människans aktiviteter i skärgården. Provtagningar görs i 32 olika vikar från Öregrund i norr till Västervik i söder, varav vissa är helt fredade från fiske och motorbåtstrafik, och vissa har en stark mänsklig närvaro i form av bryggor med hundratals båtplatser. Plant-Fish är ett samarbete mellan forskare vid Institutionen för Ekologi, miljö och botanik samt Östersjöcentrum vid Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, AquaBiota Water Research AB, och Rijksuniversiteit Groningen i Nederländerna. Projektet finansieras av FORMAS och pågår 2014-2016.

SLU-studie: Värdefulla vikar behöver bättre skydd

Enligt en nyligen publicerad studie av två Plant-Fish medlemmar Göran Sundblad, AquaBiota Water Research och Ulf Bergström, SLU, så är strandexploatering ett hot mot rovfiskars rekryteringsmiljöer. Båthamnar, bryggor och hus stör vikarna genom båttrafik, muddring och ett ökat näringsläckage från land. Studien visar att få lek- och uppväxtområden leder till svagare rovfiskbestånd, och tvärtom ger många uppväxtmiljöer fler och större rovfiskar i närområdet. Ett svagare rovfiskbestånd kan också påverka bottenvegetationen. När rovfiskarna minskar ökar småvuxna fiskar, som storspigg. Storspiggen äter små betande kräftdjur. Och när dessa minskar kan deras föda, trådformiga alger öka vid näringsrika förhållanden. De trådformiga algerna kan konkurrera ut den storvuxna vegetationen som utgör livsmiljö för fisken. Dessa orsakssamband testas nu i projektet Plant-Fish. Men för att kunna säga något om hur båtplatser och bryggor kan påverka vegetationen och fiskars rekrytering måste forskarna först analysera det material som de samlat in, och även låta andra forskare granska analyserna. Men redan nu kan forskarna se en koppling. Enligt Johan Eklöf, som leder Plant-Fish, så kan de med säkerhet säga att det finns ett starkt samband mellan fångster av storspigg och predationstrycket på små tångmärlor. Detta menar Johan Eklöf är intressant eftersom det tyder på en koppling mellan kustnära fiskbestånd och faktorer som bidrar till trådalgblomningar, vilket är en av de hypoteser som de har. Läs studien här: http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs13280-014-0522-y Populärvetenskaplig version: http://www.havet.nu/dokument/Svealandskusten2014vikar.pdf

Kustexploatering

De senaste 50 åren har en betydande del av vikar och stränder i Stockholms skärgård exploaterats. Andelen klart påverkad strandlinje i Stockholms skärgård var 2005 uppe 23 procent. Ytterligare en halv procent av tidigare orörda uppväxtmiljöer för fisk exploateras varje år i genomsnitt. Det finns inga tecken på att exploateringstakten ska avta, snarare det motsatta. Eftersom exploateringen framförallt är koncentrerad till fiskens rekryteringsmiljöer innebär det att 40 procent av lek och uppväxtområden för abborre, gädda och mört är påverkade. Källa: http://www.havet.nu/dokument/Svealandskusten2014vikar.pdf