Sångfåglar får oss att trivas i staden

En skogspromenad kan få axlar och stressnivåer att sjunka. Flera studier har visat hur viktiga grönområden är för att människor i städer ska må bra – men forskningen har hittills fokuserat på den visuella upplevelsen. Nu ska även naturens ljud och lukt vägas in.

Natur får människor att må bättre, men olika sorters natur påverkar olika mycket, konstaterar Marcus Hedblom, forskare i urban landskapsekologi på Sveriges lantbruksuniversitet. Han ingår i ett tvärvetenskapligt forskningsteam som undersöker hur naturljud kan minska stress i städer. – I urbana miljöer har vi en konstant hög stressnivå, men om vi går in i en skog eller park så sjunker pulsen. Men vi vet inte hur det är kopplat till lukt, ljud och visuella intryck. Ingen har undersökt ämnet med alla de interaktionerna, berättar Marcus Hedblom med VR-glasögon på. Han sitter i en liten studio på Karolinska institutet utrustad med VR-teknik, luktgenerator och mätinstrument. Här utförs projektets första undersökning där försökspersoner utsätts för stress i tre virtuella miljöer: bullrig stadsmiljö, park och skog.

– Att hitta rätt lukt var utmanande och tidskrävande, hur luktar en stad?

Till det läggs ljud från trafik eller fåglar, samt lukt av stad respektive skog. – Att hitta rätt lukt var utmanande och tidskrävande, hur luktar en stad? Nu ska vi analysera, men vi konstaterar att stressnivån hamnar konstant högre i stadsmiljö. Preliminärt ser vi en lugnande effekt i naturmiljö, säger Marcus Hedblom.

Små vardagsfåglar bra

Bäst effekt har natur med en viss variation – skogar snarare än parker. Frågan är om det går att se en miniminivå för den biologiska mångfalden, hur många och vilka arter vi människor behöver runtomkring oss för att må bra. När det gäller fåglar lyfts ofta iögonfallande arter fram, menar Marcus Hedblom, men mer triviala fåglar som gråsparv bidrar nog så mycket till en positiv syn på stadsmiljön – och ökar antalet arter så blir upplevelsen mer positiv. Blåmes, talgoxe, koltrast, bofink, lövsångare och hackspett ingick i studien den här gången, melodiösa och vanliga i stadsskogarna. Samtidigt pekar andra erfarenheter på att en mycket stor biologisk mångfald i princip kan ses som pärlor för svin, åtminstone i städerna. – Det finns städer som har satsat på fågelholkar och då fått fler arter, men vanliga människor märker inte det. Man upplever en viss diversitet, men ökar den ser man det inte. En förklaring kan vara en minskad ekologisk kunskap hos människor som bara vistas i stadsmiljöer, säger Marcus Hedblom.

Gröna väggar

Det här projektets långsiktiga mål är att förstå vilken sorts natur som människor i städer mår bäst av. Andra studier har konstaterat att gröna växter inte tar bort buller i någon större utsträckning, men att grönskan gör bullret mer uthärdligt genom att vassa ljud minskar. – Om vi ser att vi kan kompensera bullernivåer med fågelljud skulle vi kunna testa att sätta gröna väggar runt exempelvis Karlaplan i Stockholm och både påverka bullret och öka kvaliteten för fåglar. Det måste inte vara en hel skog, säger Marcus Hedblom.

– Det finns lika många arter i skogarna inne i städerna som i liknande skogar utanför.

Trenden med gröna tak och väggar i städerna syns än så länge främst i skisser av nya byggnader, men Marcus Hedblom skulle gärna skapa VR-modeller för stadsplanering för att kunna utvärdera miljöer med och utan natur. En annan förhoppning är att visa på värdet av stadsskogar, områden som lätt krymper när städer förtätas. – Det är något unikt som Sverige har. Det finns lika många arter i skogarna inne i städerna som i liknande skogar utanför. Däremot skiljer de sig åt, med fler hålhäckande och färre markhäckande fåglar i städerna.