Därför har massbilismen ingen framtid

Bilismen kommer inte att ha samma dominerande roll i framtidens städer. Starka sociala och ekonomiska drivkrafter, snarare än miljömässiga, kommer göra bilen allt mindre betydelsefull. Det menar Alexander Ståhle, forskare vid KTH, som även förutspår en snabb utveckling de kommande decennierna.

Det låter som önsketänkande när stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle vid KTH och framtidsforskaren Noah Raford från UCL i London presenterar sin forskning om ”staden efter bilen”.

Vem har inte längtat efter en bilfri stad, när man som fotgängare ständigt får stanna vid rödljus och vänta in aldrig sinande strömmar av fordon som bullrar och ger dålig luft? Men Alexander Ståhle menar att deras forskningsprojekt – liksom alla framtidsstudier – inte handlar om vad som är önskvärt, utan om vad som faktiskt är sannolikt.

– Det finns mycket som pekar på att bilen inte är en särskilt smart teknologi för framtidens städer. Bilismen är omodern. Den svarar helt enkelt inte mot det kunskapssamhälle, behov av möten och den typ av liv som vi människor vill ha. Sociala och ekonomiska drivkrafter gör att bilismen ifrågasätts alltmer och den kommer inte ha lika stor och viktig roll i framtidens städer, säger Alexander Ståhle.

Framtidsscenarier tas fram

Alexander Ståhle, som leder det Formas-finansierade projektet ”Post car(d) urbanism”, gör med hjälp av så kallad large scale crowdsourcing en nätverksanalys för att se åt vilket håll trenderna pekar.

Experter, forskare, trafikplanerare och politiker, men även vanliga medborgare med ett engagemang för framtidens stadsutveckling och trafikfrågor, bjuds in till en interaktiv webbplattform för att delge sin syn på framtiden och kommentera andras inlägg.

Intervjuer och workshops med experter och intressenter inom stadsutveckling och infrastruktur ingår också. Projektets mål är att få fram realistiska framtidsscenarier, som i sin tur kan ge bättre planering och styrning mot hållbara städer.
– Vi är inte klara med scenarioanalysen, men ett möjligt scenario är helt klart: en framtid utan massbilism, säger Alexander Ståhle.

Människor söker täthet och närhet

Urbaniseringen i världen går mycket fort, och Sverige är i allra högsta grad del av den globala trenden. I början av 1900-talet bodde 14 procent av världens befolkning i städer. Idag är det runt hälften och FN beräknar att det kommer att vara 70 procent i mitten av det här seklet.

– Orsaken till att städer växer är att de erbjuder attraktiva livsmiljöer och skapar jobb. Människor söker närheten till varandra och tätheten i städerna, för det är där sannolikheten är störst att vi kan få bra utbildning, sjukvård, äldreomsorg och ett rikt utbud av kultur och nöjen. Allt sådant som skapas av människor, säger Alexander Ståhle.

– Bilismens problem är att den skapar avstånd, förstör stadsmiljöerna och minskar livskvaliteten. Det kan vem som helst inse att det inte finns något värde i att människor sitter i bilar när de i stället kunde jobba eller vara med sina barn. Dessutom skapar den som kör bil problem för andra – med luftföroreningar och trafikolyckor som skadar och dödar. Kostnaderna för infrastrukturen, till exempel i form av stora motorvägsprojekt i städerna, är också enorma och det är oklart om de genererar motsvarande samhällsvinster, fortsätter han.

Miljöfrågor inte avgörande

Bilismen står dessutom för stora utsläpp av växthusgaser, men det är inte främst av klimatpolitiska skäl som bilismen kommer att minska, tror Alexander Ståhle.

– Visst är det viktigt att jobba för en bättre miljö och mindre utsläpp, men det är snarare sociala och ekonomiska drivkrafter som gör bilismen mindre betydelsefull i framtiden, och de drivkrafterna kan ge en mycket snabb utveckling. Det är ett utbrett missförstånd att bilismen behövs för tillväxten. Det är ett arv från 1900-talsindustrialismen, som vi nog kommer att göra oss av med. Sanningen är att det är låg livskvalitet att vara bilberoende, säger Alexander Ståhle.

Men människor älskar ju sina bilar?
– Det är låg livskvalitet att vara beroende av bilen. Alla människor vill ju maximera friheten i sina liv.

Vad ser ni som bekräftar att massbilismen verkligen har spelat ut sin roll?
– Ett bra exempel är att bostadspriserna i Stockholm inte påverkas av tillgången till bil utan av tillgången till kollektivtrafik och service inom gångavstånd, så kallad walkability, svarar Alexander Ståhle. Det talas om bostadsbrist i Stockholm, men det handlar egentligen om en brist på attraktiva boendemiljöer där man slipper leva med bil och får vara en del av stadslivet.

– I många stora städer sker förändringar i trafikpolitiken, som innebär att bilen lagts allra längst ner i prioriteringen, till exempel i Köpenhamn, Amsterdam, München, Vancouver och New York. I Stockholms senaste översiktsplan kallas Stockholm för ”promenadstaden”, i Malmö talar man om ”kunskapsstaden”, i Göteborg om ”blandstaden”. Det är tydligt att bilarna är på väg ut ur de stora städerna, säger Alexander Ståhle.